E-handelsdistributionen går ofta onödigt fort, eftersom snabbhet är en konkurrensfördel för e-handlare och last mileaktörer. Men är ”express-leveranser” alltid sämre för miljön?
– Det finns inte en sanning, konstaterar Uni Sallnäs, en av forskarna bakom en ny rapport om kopplingen mellan snabbhet och hållbarhet i e-handeln.
Är tidspressen i e-handeln ett hinder för hållbar distribution? Ämnet genomborrades på en konferens som Handelsrådet anordnade nyligen: ”Trendspaning 2026”. Forskarna Unni Sallnäs, biträdande professor i miljölogistik vid Linköpings universitet, och Sara Rogerson, senior forskare inom logistik och godstransporter på Rise, presenterade där rapporten ”Den snabba e-handeln – en motsats till den hållbara e-handeln?”, resultatet av ett tvåårigt forskningsprojekt finansierat av Handelsrådet.
Ineffektiv men liten del av transportkedjan
Unni Sallnäs förklarade att litteraturen är tydlig med att last mile är den mest ineffektiva delen av transportkedjan, där godsflödet går isär i många små strömmar som slutar vid en enskild slutkonsuments hem, ett ombud eller en paketbox. Det finns en oro för att transporterna blir fler, och mer fragmenterade.
– Samtidigt finns en väldigt stor vilja, inte minst i Sverige, att uppnå miljömässigt hållbar e-handelsdistribution, förklarar hon.
Många företag jobbar hårt med detta, det märks inte minst på olika typer av miljömärkningar i checkouterna, berättade Unni Sallnäs.
– Samtidigt ökar även tidskraven, det finns någon typ av motsättning och en oro för att snabba leveranser kan försvåra hållbar logistik.
Vem står för tidskraven?
Forskarnas syfte med rapporten blev därför att öka förståelsen för hur tidskraven i e-handeln påverkar möjligheten till miljömässigt hållbar e-handelsdistribution. De har bland annat fokuserat på vad som driver på snabbheten i e-handeln. Sara Rogerson förklarar att olika aktörer har olika möjligheter att påverka tidsaspekterna.
– Överlag kan man se att konsumenterna har störst möjlighet att påverka i början, innan köpet och även till viss del i samband med leveransen, medan e-handlarna har mest möjlighet att påverka i samband med köpet men också i sitt val av transportleverantör.
Rekommendera rätt
Vad kan e-handlarna göra för att öka hållbarheten? Forskarna konstaterar att de till exempel kan erbjuda expressleverans eller låta bli. De kan påverka i vilken ordning de ställer upp leveransalternativen, rekommendera ett visst alternativ eller se till att det finns ett förvalt alternativ så att konsumenten måste klicka aktivt för att välja en annan, kanske mindre hållbar transport.
Sara Rogerson noterar att vissa företag rekommenderar det snabbaste fraktalternativet.
– Det är ju lite intressant för då förutsätter man ju att konsumenten har bråttom.
Paket hämtas ofta snabbt
Intervjuer med transportleverantörerna visade att en stor andel av paketen hämtas redan första dagen, och därtill arbetar last mile-aktörerna aktivt med att påminna konsumenterna.
Konsumenterna å sin sida vill ofta samordna sina upphämtningar med andra ärenden, något som enligt forskarna kan leda till en hållbarhetsvinst i sig, eftersom det blir färre körda kilometer i bil. Tiden är ett viktigt konkurrensmedel, både e-handlare och transporter kan erkänna att det kanske går för snabbt men hävdar att de inte kan vara den som saktar ner – då går kunden till konkurrenterna i stället.
– Det vågar man inte riskera.
Riggat för snabbhet
Forskarna konstaterar också att en beställning inte kan pausas för att släppa fram en annan som faktiskt måste gå snabbt, systemet är ”riggat” för snabbhet, förklarar Unni.
– Här blev vi lite förvånande, men det verkar som om att många system är uppbyggda just för att det ska gå snabbt: kommer det en beställning så ska den ut.
Konsumenterna har också en tendens att vara otåliga eller ha bråttom, eller båda två samtidigt. Faktisk brådska kan vara att man faktiskt behöver den där medicinen direkt. Skapad brådska kan uppstå till exempel om e-handlaren har tidsbegränsade erbjudanden eller olika nedräkningsmekanismer.
– När det handlar om brådska är konsumenterna mer benägna att välja det snabbaste alternativet. Och då är faktiskt priset kanske inte så viktigt, hållbarhetsaspekten är också mer sekundär.
Det finns en paradox i att allt måste gå så snabbt, samtidigt som alla vill öka hållbarheten och det åtminstone i vissa fall skulle gynna hållbarheten om man fick mer tid på sig – till exempel för att fylla bilarna bättre.
Svårt se hastighet i checkout
När forskarna har tittat i checkouterna fann de att 39 procent av de undersökta e-handlarna erbjuder någon form av hållbart leveransalternativ och totalt 27 procent av leveransalternativen var hållbara.
– Vi såg också att det är svårt att se vilka som är snabba och vilka som är långsamma. Det förvånade oss!
De konstaterar att litteraturen är säker på sin sak: långsammare transporter är ofta bra ur hållbarhetsperspektiv, men det beror på vilken aktör som levererar varan och hur övriga flöden ser ut.
– Det finns inte en sanning. Relationen mellan snabbhet och hållbarhet är komplex och situationsberoende.
Hela seminariet går att se här.
Av Ulrika Andersson.
