Orolig omvärld hämmar handelns framtidstro

Efter en lång tid med höga fraktkostnader och leveransförseningar som hämmat handelns framtidstro kommer kriget i Ukraina och gör saker värre. Branschorganisationen Svensk Handels Framtidsindikatorn visar att förväntningarna inom alla delar av handeln sjunker jämfört med februari.

Svensk Handels index “Framtidsindikatorn” är ett sammanfattande mått på handlarnas förväntningar på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet de kommande tre månaderna, där 100 indikerar en neutral nivå.

I den senaste mätningen har kriget i Ukraina dämpat handlarnas framtidstro, framför allt inom partihandeln. I mars backade partihandeln med 6,4 enheter till 92,1, klart under det neutrala 100. Partihandeln är också den del av handeln som i störst utsträckning anser sig behöva öka sina lager den närmaste tiden.

– Följdeffekterna av kriget i Ukraina tillför ny osäkerhet inom partihandeln. Efter drygt ett år med skyhöga fraktkostnader och leveransförseningar samt prishöjningar på diesel och bensin, kommer nu ytterligare problem inom leverantörskedjan, vilket hämmar framtidstron, säger Svensk Handels chefsekonom Johan Davidsson i ett pressmeddelande.

Fysiska handeln mest positiv

Den fysiska butikshandeln är det segment som tappar minst i månadens handelsbarometer (0,7 enheter) och landar på 95,1, vilket innebär negativa framtidsförväntningar. Förväntningarna på försäljning är i princip neutrala, det är istället minskad lönsamhet och något minskade anställningsplaner som ligger bakom tappet.

– Fler har hittat tillbaka till butikerna efter pandemin vilket märks av på de hyfsat positiva tongångarna gällande försäljningen inom butikshandeln. Men nya osäkerheter kring exempelvis den höga inflationen sänker samtidigt förväntningarna inom butikshandeln, säger Johan Davidsson.

Oroliga e-handlare

Även e-handeln har minskat med tre enheter och landar på 100,2, vilket ändå är en svagt positiv framtidsindikator. Men det är en tydlig minskning jämfört med föregående månad då siffran låg på 103,2.

– Det är ett tapp från positiva nivåer. E-handelns framtidstro har sjunkit efter det att pandemirestriktionerna avvecklades och fler handlar i fysiska butiker. Nu tillkommer aspekten av oroliga tider, hög inflation och att hushållen håller hårdare i plånboken, avslutar Johan Davidsson.