Rapport: Sverige halkar efter i drönarutvecklingen

Otydliga regler och långsamma tillståndsprocesser riskerar att bromsa svensk drönarutveckling. En ny rapport från Svenska Drönarnätverket visar att situationen hotar både säkerheten i luftrummet, Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen.

Den svenska drönarbranschen växer snabbt. Nu visar en ny branschundersökning att endast en av fyra operatörer uppger att de fullt ut följer dagens regelverk, samtidigt som nästan ingen anser att andra aktörer gör det. Orsaken är otydliga regler och långa handläggningstider hos myndigheter, vilket anses hota både säkerheten, konkurrenskraften och omställningen.

– Potentialen i drönartekniken är enorm och kan effektivisera en mängd olika branscher. Den kan användas för inspektion av kraftledningar och skogsbruk, effektivisering av byggprojekt, leverans av varor och för att vara först på plats för iakttagelser vid brott och olyckor. Tyvärr riskerar hela utvecklingen att bromsas om inte bättre förutsättningar ges från politiken och myndigheter, kommenterar Victoria Barrsäter, branschansvarig, Svenska Drönarnätverket.

Enligt organisationen upplever många företag att det nuvarande systemet är för komplext och ineffektivt. Långa väntetider hos myndigheter, svårtolkade regler och en brist på kontroller gör att seriösa aktörer riskerar att trängas undan av mindre nogräknade konkurrenter.

Risk för illegitim konkurrens och förlorade investeringar

En av Airpelagos drönare inspekterar kraftledningar. Foto: Airpelago

Undersökningen pekar på att kunskapen bland beställare av drönartjänster ofta är låg: nästan sju av tio operatörer upplever att kunderna inte vet vad som är lagligt. I kombination med få kontroller från myndigheter skapas en osund konkurrenssituation där regelbrott kan löna sig.

Företag i branscher som energi, bygg och tillverkning lyfter dessutom fram att dagens system är så betungande att vissa uppdrag inte går att genomföra inom rimlig tid. Detta riskerar att bromsa innovation, fördröja samhällskritiska projekt och minska intresset för att investera i svensk drönarteknik.

Mot bakgrund av detta föreslår Svenska Drönarnätverket flera åtgärder där politiken och myndigheter kan stärka drönarbranschens utveckling:

  • Tydligare och modernare regler, anpassade till dagens teknik och användningsområden.
  • Effektivare myndighetsprocesser för snabbare tillstånd och bättre vägledning.
  • Fler kontroller för att skapa rättvisa villkor och motverka illegal konkurrens.
  • Satsning på kunskap, med riktade insatser för att höja beställares förståelse för lagar och säkerhet.
  • Digitalisering av tillståndssystemet, för att minska administration och kostnader för företag.

– Sverige har alla förutsättningar att ligga i framkant inom drönartekniken. Men just nu riskerar vi att tappa mark. Om reglerna inte moderniseras riskerar vi att förlora både innovation och investeringar till länder med mer förutsägbara villkor, avslutar Victoria Barrsäter.