RFID-satsning ger ökad försäljning för Stadium

Att lagersaldot inte stämmer är ett utbrett branschproblem för retailföretag. Sportkedjan Stadium använde stiltjen under  pandemin till att rulla ut RFID i alla sina butiker – och man kan vara först i världen med att ha baklagret kopplat till tekniken. Tekniken har gett ökad försäljning och nöjdare anställda.

Familjeföretaget Stadium är Sveriges största sport- och modekedja, med närmare 3 500 anställda och bas i Norrköping. Med koncepten Stadium, Stadium Outlet och Sneakers Point har företaget cirka 190 butiker totalt i Sverige, Finland och Norge. Tills för bara ett år sedan inventerade Stadium lagersaldot i sina butiker en gång per år, en uppgift som tog 200–300 timmar. När företaget tittade på den ekonomiska differensen i vad som borde finnas i butikerna, och vad som verkligen fanns där, var skillnaden ganska liten. 

– Det finansiella resultatet innebar en förlust av en procent av varorna, vilket kanske inte är så farligt. Men för några år sedan grävde vi i datan och då visade det sig att produktsaldot egentligen bara stämde till 70 procent – vilket var något mycket värre, säger Daniel Johansson, supply chain director på Stadium. 

Det betydde att en stor del av varorna i butiken inte var de som borde finnas där, vilket framförallt gör det svårare för kunderna att hitta det de söker.  Det oroande lagersaldot ledde till att sportkedjan började kolla på hur nya verktyg och tekniker kunde hjälpa dem att korrigera saldot, och man landade i att implementera RFID-teknik. 

Att lagersaldot stämmer ökar försäljningen, då kontrollen ökar och de varor som kunderna vill ha finns inne. Foto Stadium

Taggade varor

RFID-chip sänder ut en svarssignal när det scannas, vilket gör det möjligt att hålla reda på enskilda varor. Det kan ses som en mer avancerad streckkod som kan avläsas på ett längre avstånd och innehålla mer information.

– Genom att sätta in en liten RFID-tag i prislappen kan scannern prata med plagget, och på det sättet kan du inventera hela butiken på 1–2 timmar: du går bara runt och läser av lokalen med scannern. På det sättet kan man inventera butiken varje vecka.

När varorna ligger på rätt ställe och finns inne, så kan butiken sälja mer. 

2018 började Stadium titta på hur tekniken skulle kunna fungera för dem, och 2019 drog de igång ett pilottest i två butiker i Stockholm. 

– Vi taggade alla varor i de här två butikerna och inventerade butikerna löpande under en period. Vi införde också digital påfyllnad från butikens baklager, något som är ganska unikt för vår lösning, och de butiksanställda fick en “geigermätare” som de kan använda för att leta rätt på varor som hamnat fel och flytta dem, säger Daniel Johansson. 

För att inte RFID-scannern även ska känna av varorna som finns på baklagret när man går igenom lokalen för att inventera, var man tvungen att foliera väggen mellan butik och baklager. 

– Den här delen av lösningen är ganska ovanlig och vi har bl a varit inbjudna till Orlando i USA för att berätta om den. 

Daniel Johannson. Foto Klara Eriksson.

“Försäljningen stack iväg”

När Stadium jämförde försäljningsdata från de två testbutikerna med övriga Stockholmsbutiker, kunde de se att RFID-tekniken haft effekt: försäljningen var högre. 

– När varorna ligger på rätt ställe och finns inne, så kan butiken sälja mer. 

Butikskedjan bestämde sig snabbt för att rulla ut tekniken i alla sina butiker, och passade på under pandemin. 

– Det som är så bra med denna typ av innovationer är att vi digitaliserar på ett sätt som de anställda vill ha. Varje vecka har vi det perfekta saldot i butikerna, de anställda behöver inte leta efter varor och det kunderna söker finns inne – alla blir nöjda. Utrullningen gick mycket snabbt trots pandemin – mycket snabbare än vi tänkt oss.

Hittar andra fel

Som logistikchef finns det dock något jobbigt med tekniken. 

– Den här tekniken gör att alla processer som inte fungerar så bra kommer upp till ytan, vilket har varit jobbigt som bara den, säger Daniel Johansson. 

Det som är så bra med denna typ av innovationer är att vi digitaliserar på ett sätt som de anställda vill.

– Vi har t ex lärt oss att vår inleveransprocess inte fungerar optimalt, där fanns en stor differens. När vi kollade upp det förstod vi att butikerna hade en 40-sidig instruktion för att ta emot varor, men att det ändå inte blev rätt, helt klart något att se över. 

När lagersaldot nu äntligen är korrekt blir nästa steg att fundera vad man vill använda tekniken till härnäst.

– Vi kommer se hur tekniken kan hjälpa till i kassan, t ex med självscanning för kunderna. Tekniken kan också användas så att speglarna i omklädningsrummen visar en strand med vågor då man provar badkläder till exempel. 

– Ställt till vad vi får ut av den här tekniken är den prisvärd. Med det perfekta saldot kan butikernas saldo aktiveras online och kunderna kan komma åt produkterna som finns både på lager och i fysisk butik. Den ökar vår försäljning och förbättrar våra marginaler. Vi behöver t ex inte rea ut varor lika mycket, det ser vi redan nu. 

Av Klara Eriksson