Återhämtningen för svensk sjöfart efter pandemin verkar ha stannat av under det senaste året. Lågkonjunkturen sätter sina spår med färre anlöp till hamnar, färre passagerare och mindre mängder hanterat gods. Det visar Trafikanalys rapport om den svenska sjöfartens internationella konkurrenssituation.
Trafikanalys publicerar årligen en analys av svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation. Här följs sjöfartens och sjöfartspolitikens utveckling och den beskriver förutsättningar för framtida utveckling. Det senaste årets utveckling präglas av lågkonjunkturen.
– Sjöfartens återhämtning efter pandemin tycks under 2023 och de första tre kvartalen av 2024 ha kommit av sig, kommenterar Gunnar Eriksson, utredare på Trafikanalys och ansvarig för årets rapport. Läs rapporten här.
Under 2023 minskade antalet anlöp till svenska hamnar till pandeminivåer efter en viss uppgång 2022, godstransporterna sjönk med 5 procent till 160 miljoner ton och antalet passagerare sjönk något. Under 2023 minskade också den svenska fartygsflottan med 10 procent och sysselsättningen inom svensk sjöfart sjönk med 10 procent. En positiv utveckling märks däremot i ett ökat antal sökande till svenska kvalificerade sjöfartsutbildningar vid de svenska sjöfartshögskolorna.
I årets rapport har man också analyserat hur EUs klimatpaket kommer att påverka sjöfarten.
– I år har EUs klimatpaket märkts för sjöfarten genom att utsläpp från fartyg fasas in i EUs utsläppshandelssystem. Under 2025 blir också EUs nya regelverk för drivmedelskvalitet styrande. Vår bedömning är att de här nya regelverken kommer att öka kostnaderna för sjöfarten, men inte i någon betydande omfattning påverka konkurrenssituationen mellan olika trafikslag, kommenterar Gunnar Eriksson.
Klimatpaketet väntas påverka konkurrensen mellan fartyg och rederier. Moderna, energieffektiva fartyg kommer att gynnas framför äldre fartyg. Särskilt fartyg som drivs med LNG eller alternativa drivmedel kommer gynnas.
EUs reglering av infrastruktur för landström i hamnar väntas göra el till en viktig del av sjöfartens framtida energiförsörjning. Som exempel beviljades nyligen de fyra hamnarna i Århus, Göteborg, Stockholm och Bremerhaven 18,8 miljoner euro (ca 200 miljoner kronor) i EU-finansiering för att installera landströmsanslutningar före 2030.
