Krig testar viljan – och logistiken. Sveriges Nato-medlemskap har satt strålkastarljuset på både infrastruktur och försörjningskedjor. Hasit Thankey, Nato:s chef för försvarsstöd och logistik, anser att Sverige behöver förstärka transportsystemen, men tycker samtidigt att regionen ligger i framkant när det gäller ny teknik och smarta logistikinnovationer.
För Nato är logistiken en central del av den moderna säkerhetspolitiken. Det betonade Hasit Thankey när han medverkade på Logistik & Transport för att berätta om områdets betydelse för såväl global försvarsberedskap som regional motståndskraft.
– Länken mellan logistik och ett lands säkerhetsläge är stark. Utan fungerande logistiksystem kan du inte förebygga krig, och vid en väpnad konflikt kan du möjligtvis klara de första dagarna, men sedan kollapsar hela systemet, säger han.
Att Sverige sedan den 7 mars 2024 är med i Nato innebär att vi är på väg att integreras och bli en del av alliansens logistiknätverk. Sverige har en viktig roll i Östersjöregionen, där risken för en väpnad konflikt mellan Ryssland och Baltikum gör att vi måste vara beredda på att ta emot och stötta försvarsstyrkor från väst som behöver ta sig genom landet.
Det sätter fokus på hur robust vår infrastruktur är, och hur det står till med leveranskedjor och tillgänglighet till viktiga förnödenheter som bränsle, energi eller medicinsk utrustning.
Det kan behövas en förstärkning av transportsystemet i Sverige, framför allt en bättre sammanlänkad infrastruktur till viktiga noder som Göteborgs hamn
– Det kan behövas en förstärkning av transportsystemet i Sverige, framför allt en bättre sammanlänkad infrastruktur till viktiga noder som Göteborgs hamn. Dessutom behövs bättre öst-västliga förbindelser, säger Hasit Thankey.
Starka nordiska samarbeten en fördel
Samtidigt ser han många styrkor ur försvarssynpunkt, både i Sverige och Europa.
– Till stora delar har Europa bra infrastruktur på plats, starka industrier och många som arbetar i transport- och logistiksektorn. Europa har skalat upp sitt försvar och många logistikföretag har blivit mer involverade i försvarsområdet. Och för Sveriges del finns en god regional gemenskap: de nordiska länderna är sammanlänkade både geografiskt och med starka etablerade samarbeten på många områden, säger han.
Den snabba transformationen inom logistikbranschen ser han som en fördel – och på många sätt en förutsättning – för att bygga motståndskraftiga försörjningskedjor och ökad trygghet i en ständigt föränderlig omvärld.
– Se bara på allt som visas här på mässan: autonoma system, automation, additiv tillverkning, AI… Det här är viktiga system som behövs för att skapa smarta processer och frigöra tid – inte minst i Nato behöver vi mer tid att lägga på strategi och analys, säger han.
De senaste årens omvärldsturbulens med nya konflikter och en ihållande pandemi har blottat många sårbarheter inom transport och logistikområdet.
– Konsekvenserna av påfrestningar på leveranskedjorna blev väldigt tydliga. Det gällde särskilt under pandemin, då ”just-in time” istället kunde bli ”blev just-in-case.”
Svår balans mellan effektivitet och sårbarhet
Att bygga resiliens är en nyckelfråga, men för Hasit Thankey är det inte självklart hur vägen dit ser ut. Han medger att de många tekniska framsteg och smarta, nya system som han ser så positivt på, samtidigt kan komma med en baksida.
– Nya teknologier kan bygga styrka och förenkla saker. Men de kan också bli en förbannelse och öppna för sårbarheter och kriser, som exempelvis cyberattacker och utslagna kommunikationssystem, säger han.
En annan viktig fråga är hur beroende av globala försörjningskedjor och externa leverantörer vi kan tillåta oss att bli.
– När det gäller outsourcing kan vi behöva vi flytta nålen lite för att skapa en bättre balans. Jag tror på att bygga upp grundläggande kapacitet internt och inhemskt. Och våga ställa frågan om vilka externa leverantörer du litar på. Kanske kan det vara strategiskt viktigt att ta hem viss produktion och tillverkning, säger han.
Text & foto: Ulrika Ernström
