Varannan container på lastbil går tom

Nya studier visar att nästan varannan containertransport på lastbil körs utan last. Chalmersforskare har därför tagit fram modeller som ska bidra till effektivare transporter.

– Vi hoppas att forskningen ska hjälpa transportbranschen att se var det finns störst möjligheter att minska onödiga körningar, och bidra till att aktörer kan samordna sina transporter bättre, kommenterar Violeta Roso, universitetslektor vid Chalmers.

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har tittat närmare på den svenska godstrafiken mellan 2016 och 2019. Det man fann var bland annat att 44–46 procent av de containertransporter som sker med lastbil går tomma, och att de tomma transporterna står för omkring en tredjedel av godstrafikens totala körsträcka.

– En stor del av containertransporterna fraktar inget gods, men tar ändå upp vägkapacitet och kräver bränsle, infrastruktur och arbetstid. Det innebär kostnader och utsläpp som vi vill undvika, kommenterar Violeta Roso.

Tomtransporter

Enligt forskarna var de tomma transporterna ojämnt fördelade. De fann till exempel att cirka 77 procent av transporterna skedde inom samma län. De konstaterar också att sannolikheten för en tom transport beror mer på start- och destinationslän, inte på vilken bransch det handlar om.

I Blekinge, Västra Götaland, Skåne och Kalmar var sannolikheten till exempel lägre för tomtransporter när resan startade där, men högre när transporten hade sin slutdestination där. Forskarna noterar att dessa län har stora hamnar där importen överstiger exporten.

– Tomma transporter var också betydligt kortare än transporter med last. Det tyder på att lastbilar ofta styrs om för att begränsa sträckan med tom container, kommenterar Iván Sánchez-Díaz, universitetslektor vid Chalmers.

Många hinder

Forskarna konstaterar att det kan vara svårt att hitta returlaster. Det kanske inte finns gods just där just då, containern kan ha fel storlek eller fel utrustning. Det kan också falla på olika villkor som förhindrar att en viss aktör använder en viss container.

Branschens aktörer samverkar dessutom inte fullt ut. Åkerier, speditörer, rederier, hamnar, terminaler och varuägare gör upp sina egna planer och delar inte med sig av information om containrar, gods, tider och avtal.

Forskarna noterar att tomtransporterna därför är mer än ett transportproblem. De anser att det också handlar om organisation och samordning.

Riktade insatser

Forskarna har därför utvecklat beräkningsmodeller som tar hänsyn till skillnader mellan platser och branscher. Modellerna ska visa var olika åtgärder kan ge mest effekt, och fungera som en vägledning för mer effektiva transporter.

– Modellerna visar vilka ursprung, destinationer och sektorer som har högst sannolikhet för tomkörning. Det gör det möjligt att rikta insatser mer precist, mot exempelvis hamnregioner eller vissa branscher, kommenterar Violeta Roso.

Minska branschens klimatpåverkan

Forskarna har också tagit fram flera förslag på hur branschen kan minska risken för tomkörning. Ett är att åkerier kan arbeta mer med planeringen av returlaster, ett annat att rederierna i större utsträckning delar information om tillgängliga containrar och var de behövs.

Förhoppningen är att forskningen ska hjälpa transportbranschen att se var och hur de kan minska tomtransporterna, även internationellt.

– Det kan bli ännu ett steg mot att minska transportsektorns klimatpåverkan, inte bara i Sverige utan också internationellt, kommenterar Violeta Roso.

Tips från forskarna

• Åkerier kan förbättra planeringen av returlaster.
• Rederier kan dela mer information om tillgängliga containrar och var de behövs.
• Godsägare och speditörer kan samordna exporttransporter med tillgängliga containrar.
• Hamnar och terminaler kan förbättra lagring, samlastning och utbyte av tomma containrar.
• Offentliga aktörer kan stödja gemensamma datastandarder och digitala plattformar som underlättar samordning.

Den vetenskapliga artikeln kan läsas här.