De vätgasrelaterade projekt som planeras i Sverige har potentialen att tillsammans minska Sveriges nationella utsläpp med drygt 30 procent, enligt nätverket Fossilfritt Sverige. Men detta kräver att elnätskapaciteten förstärks. Detta framgår i den vätgasstrategi som Fossilfritt Sverige presenterade och lämnade över till regeringen under torsdagen .
– Sverige har goda möjligheter att bli en ledande vätgasnation men då måste vi satsa strategisk på de områden där vi verkligen kan driva utvecklingen, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, i ett pressmeddelande.
Priset på förnybar el har rasat de senaste åren och när priset på elektrolysörer nu är på väg åt samma håll har intresset för förnybar vätgas ökat inom industrin, transportsektorn och energibranschen. EU har presenterat en satsning på 430 miljarder euro fram till 2030.
Elkapacitet nyckeln
Den strategi som Fossilfritt Sverige utarbetat tillsammans med flera aktörer inom vätgasens värdekedja visar hur förnybar vätgas kan användas för att genomföra de färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som 22 svenska branscher tagit fram och nu implementerar.
Strategin pekar särskilt ut elkapaciteten som den stora utmaningen. Baserat på de hittills planerade vätgasprojekten, inom ex industrin, föreslås ett planeringsmål för elektrolyskapacitet på 8 GW år 2045. Det kommer att kräva cirka 55 TWh el. På kort sikt måste politiken därför möjliggöra snabbare tillståndsprocesser men på längre sikt behöver även elproduktionen öka.
– Vätgas är en möjliggörare för att genomföra färdplanerna och utvecklingen har bara börjat. Den kommer att komplettera sol, vind, batterier och biobränslen och gör att pusslet för ett fossilfritt Sverige blir lättare att få ihop, kommenterar Svante Axelsson.
Stora utsläppsminskningar med vätgasprojekt
De vätgasrelaterade projekt som redan planeras inkluderar HYBRIT:s och LKAB:s satsningar på koldioxidfritt järn och stål, Preem och ST1:s produktion av biobränslen, Perstorps ”Project-Air” för hållbar metanoltillverkning. Tillsammans skulle de planerade projekten kunna minska Sveriges nationella utsläpp med drygt 30 procent (16 miljoner ton) till 2045 (jmf. 2019). Därutöver kan export av klimatförbättrade produkter minska utsläppen i andra länder. LKAB:s koldioxidfria järnsvamp skulle kunna reducera utsläppen med 30 miljoner ton hos deras kunder utomlands.
Strategin lämnades under torsdagen över till regeringen och togs emot av energiminister Anders Ygeman(S) och finansmarknads- och bostadminister Per Bolund(MP).
