Wallenius Marine är övertygade om att vind är på väg att göra comeback som primär energikälla för sjöfarten. För att skynda på utvecklingen satsar de på ett nytt forskningsprojekt för att se hur fartyg kan utformas för att bättre utnyttja potentialen. Samarbetspartners är KTH, Rise och AlfaWall Oceanbird.
De senaste åren har intresset för vindbaserad framdrivning av fartyg ökat, inte minst för att minska sjöfartens utsläpp. Wallenius Marine ser vind som en central del av framtidens energisystem till sjöss.
Därför startar de ett nytt forskningsprojekt tillsammans med KTH, Rise och AlfaWall Oceanbird. Med stöd från Energimyndigheten ska projektet undersöka hur fartygsdesignen påverkar effektiviteten hos vingsegel och andra vindframdrivningssystem.
Tidigare forskning visar att traditionella fartygsformer kan begränsa prestandan avsevärt, medan en mer aerodynamisk utformning kan ge betydande effektivitetsvinster.
Projektet har fått namnet WinPrOVeDD (Wind Propulsion Oriented Vessel Deck Design).
Foto: Karin Röse
– Vår övertygelse är att vind återigen kommer att bli en primär energikälla för sjöfarten och då måste vi se fartyg och framdrivningssystem som en helhet. Vi behöver designa framtidens fartyg runt vinden, inte bara montera vindteknik på fartyg som utvecklats för en fossil era, kommenterar Urban Lishajko, Head of Ship Design, Newbuilding & Innovation på Wallenius Marine.
Forskningsprojektet löper från 2026 till 2029 och kombinerar avancerade simuleringar med vindtunneltester. Resultaten ska sedan publiceras öppet i form av designriktlinjer som kan användas av fartygsdesigners, varv och redare världen över.
Vind ska ta större plats
För Wallenius Marine är projektet bara en del i arbetet att återföra vind som en central energikälla till sjöss. Företaget har varit aktivt i flera nationella och europeiska forskningssamarbeten samt projekt som det segeldrivna roro-fartyget Orcelle Wind.
– Om sjöfarten ska nå sina klimatmål krävs nya sätt att tänka kring både energi och fartygsdesign. Vind är en resurs som finns tillgänglig varje dag på världshaven. Vår uppgift är att hitta de bästa sätten att använda den, kommenterar Urban Lishajko.
