Arbetsmarknadens parter kommer sluta nästa löneavtal i en mycket utmanande ekonomisk miljö, enligt Konjunkturinstitutets senaste Lönebildningsrapport. Orsaken är den höga inflationen med dess konsekvenser. En följande lågkonjunktur väntas även få arbetslösheten att stiga.
I Lönebildningsrapporten 2022 beskriver Konjunkturinstitutet (KI) en dyster bild för detta och nästa års löneförhandlingar. Till följd av den höga inflationen, som i september uppgick till 9,7 procent, väntas de kommande löneavtalen resultera i reallönesänkningar. Även företagens kostnader för insatsvaror och räntebetalningar stiger.
”Det är avgörande att inflationsmålets roll som makroekonomiskt ankare upprätthålls för den långsiktiga utvecklingen av välståndet. Inflationen är förhöjd under såväl 2022 som 2023 men förväntas återvända ner mot Riksbankens inflationsmål under slutet av nästa år”, skriver Konjunkturinstitutet i rapporten.
Den höga inflationen och de höjda räntorna i Sverige och omvärlden väntas utlösa en lågkonjunktur, som i sin tur kommer få arbetslösheten att stiga från dagens redan höga nivåer.
De belyser dock att konjunkturläget i utgångsläget är starkt med en hög efterfrågan på arbetskraft och ett relativt högt vinstläge för näringslivet som helhet. För transportnäringen ligger dock vinstandelen lägre än det historiska medelvärdet.
Analysen visar att utgångsläget skiljer sig stort mellan olika branscher och att nivåerna snabbt kan variera. Även produktivitetstillväxten skiljer sig mellan branscherna, men bedöms växa trendmässigt med 1,7 procent per år på lång sikt i näringslivet som helhet.
