De nordiska länderna planerar att ta ett gemensamt grepp om transportflödet: målet är bland annat sömlösa transporter vilket kan gynna logistiken även i fredstid.
– Vi behöver förstå att vi är en del av ett större sammanhang, säger Mattias Dejke, säkerhetsdirektör på Trafikverket.
Sedan Sverige gick med i Nato har kraven på beredskap och infrastruktur skärpts. Det har bland annat lett till att transportinfrastrukturen måste ses i ett större perspektiv, där de nordiska länderna är beroende av varandra.
– Sverige har nu varit medlem i NATO under 700 dagar. Det innebär att vi är en del av ett större militärstrategiskt område – vi är en brygga mellan de östliga EU- och Natoländerna och Atlanten, säger Mattias Dejke, säkerhetsdirektör på Trafikverket.
Foto: Elin Gårdestig
Gemensam strategi
De nordiska transportmyndigheterna, däribland svenska Trafikverket, har därför, på de nordiska transportministrarnas beställning, tagit fram en gemensam strategi; Joint Nordic Strategy for Transport System Preparedness.
Som Natoallierad är vi framförallt ett transitland, länder som Finland, Estland och Lettland är helt beroende av oss, vi är deras livlina vid krig.
Den 11 mars möttes de nordiska ministrarna i Rovaniemi, där enades de om att anta den gemensamma strategin där målet är ett nordiskt transportsystem som ska stå pall i samtliga samhällstillstånd, inklusive krig.
Livlina vid krig
Den nordiska strategin innebär att det ska finnas robust infrastruktur i alla väderstreck, vissa stråk pekas ut som viktigare än andra och lite extra fokus behöver läggas på till exempel gränspassager.
– Som Natoallierad är vi framförallt ett transitland, länder som Finland, Estland och Lettland är helt beroende av oss, vi är deras livlina vid krig, konstaterar Mattias Dejke.
Därför måste transportflödet gå åt båda hållen, vi kan inte längre fokusera på att bara kunna ta emot transporter, förklarar han.
– Vi behöver förstå att vi är en del av ett större sammanhang, Sverige är en del av andra länders försörjningsberedskap och försvarslösningar.
Sömlösa transporter
Strategin ska skapa en gemensam nordisk riktning och prioritering för arbetet, den ska fokusera på flaskhalsar inom infrastrukturen, utrustning, tjänster och regelverk likväl som fungerade och effektiva gränspassager.
Ett mer harmoniserat nordiskt transportsystem skapar också större förutsägbarhet för näringsliv och samhällsviktiga verksamheter, konstaterar Mattias Dejke.
– Strategin fokuserar på flaskhalsar inom infrastrukturen, utrustning, tjänster och regelverk likväl som fungerade och effektiva gränspassager
Han noterar också att strategin lyfter behovet av så kallat dual use, det vill säga infrastruktur som byggs för ett militärt behov men som kan nyttjas även civilt.
Finansiering
Strategin ska visa vägen, sedan är det upp till de enskilda länderna att ta beslut om vad som ska göras, när det ska göras och hur det ska finansieras.
– I arbetet med att ta fram förslag till nationell plan har Trafikverket även utgått ifrån totalförsvarets behov, noterar Mattias Dejke.
Finansieringen då? Enligt Mattias Dejke kommer pengar sannolikt avdelas i den nationella tolvårsplan på 1 200 miljarder som kommer beslutas under våren, medel finns också i de 50 miljarder som, enligt den blocköverskridande överenskommelsen, ska satsas på civilförsvar, där infrastruktur ingår som en del.
Prioriterade korridorer
I strategin lyfter man bland annat fram fyra prioriterade transportkorridorer, det anses vara av stor vikt att dessa fungerar väl, man noterar också att de bör fungera både för militära och civila behov (dual use):
1: Kritiska sjörutter, särskilt rutter nära den svenska kusten.
2: Fast förbindelse Öresund/Trelleborg/Göteborg–Gävle/Stockholm– Hangö/Åbo/Nådendal, med förlängning från Oslo.
3: Göteborg–Hallsberg–Haparanda/Torneå–Uleåborg/Rovaniemi, med förlängning till Boden–Ofotenfjorden/Narvik
4: Trondheimfjorden–Sundsvall–Rauma/Björneborg
I strategin har man tagit avstamp i tidigare arbeten inom TEN-T, Nordefco, Nato och EU.
Förutom Trafikverket, som haft ett sammanhållande ansvar, har även Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Kustbevakningen, Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar deltagit i arbetet.
Strategin kan läsas här.
