Svenska plattformsföretag som Uber, Wolt och Foodora väntar på regeringens besked om hur Plattformsdirektivet, avsett att skydda de så kallade gig-arbetarnas rättigheter på arbetsmarknaden, ska implementeras i Sverige. På onsdagen genomförde Wolt ett frukostseminarium/charmoffensiv, där inbjudna politiker fick möta företagets kunder och anställda. ”Vi underlättar för folk”, menade Wolt-kuriren Osvaldo Perez.
EU har redan lagstiftat för att skydda de som arbetar som arbetar för plattformsföretagen genom Plattformsdirektivet, som antogs i oktober 2024. Bakgrunden är den omfattande kritik som funnits och finns mot hur företagens digitala lösningar rundar de vanliga förhållandena på arbetsmarknaden, med arbetsgivare och arbetstagare, som kritikerna menar gör att företagen slipper ansvar för socialförsäkringar, sjuklön, pension och arbetsmiljö. Osäkra anställningsförhållanden, stora egna kostnader och låga löner är andra delar av kritiken.
I Sverige väntar plattformsföretagen på regeringens förslag till implementering av direktivet, som avgör deras framtid. En statlig offentlig utredning har gjorts och ligger på regeringens bord, och ett lagförslag väntas snart.
Det är bakgrunden till att Wolt – så här i valrörelsetider – bjudit in politiker till ett seminarium om sektorns betydelse och förtjänster för svensk samhällsekonomi: bland annat i form av miljardomsättning, tillväxt och att man skapar möjlighet till extra inkomster och jobb för människor utan långa CV:n. Enligt Wolts uträkning bidrar deras sektor med 75 miljarder SEK till den svenska ekonomin (köp som skett över plattformar).
Tacksamt extrajobb
En tredjedel av Wolts kurirer är studenter, och medelarbetstiden är är 8 timmar i veckan enligt Wolt. Osvaldo Perez, kurir, deltog i en av panelerna och berättade om plus och minus med att jobba som kurir för Wolt, vilket han gjort med egen bil sedan sex månader tillbaka, främst i innerstaden. Han har ett annat heltidsjobb inom äldreomsorgen, men jobbar för Wolt vid sidan av.
– Förutom att du får en inkomst är det här ganska givande, åtminstone för mig som är en servicemänniska i grunden. Jag ser till att folk får det de beställer och i många fall ser jag att det här inte inte bara är en bekvämlighetsgrej, utan att vi hjälper till och underlättar för folk, som kanske inte kan ta sig ut alla gånger, utan till exempel har barn som är sjuka eller är rörelsehindrade, förklarade han.
– Det är ett väldigt tacksamt arbete, man får en beställning, hämtar och levererar och får ett tack. Jag känner mig nöjd. För mig är flexibiliteten jätteviktig. Jag har ett fulltidsjobb och så jobbar jag som kurir när jag vill. När jag är trött jobbar jag inte, sa han.
Viktigt för lokalt näringsliv
Wolt ville även peka på att plattformsföretagen, som snabbt levererar varor hem från retailers, apotek och restauranger, stärker det lokala näringslivet och de lokala butikernas konkurrenskraft och därigenom svensk handel i hotet från utländsk konkurrens (tänk Temu och Amazon m fl).
På den ledande frågan om konsumenter ”föredrar att beställa från lokala butiker via leveransplattformar framför globala e-handelstjänster” hade hela 47 procent av de tillfrågade konsumenterna i Wolts undersökning svarat ja.
De inbjudna kunderna: Doz apoteks e-handelschef Tobias Hanner och Marcus von Tell, Head of Digital operations på Sushi Yama, pekade på hur samarbetet med plattformsföretag stärker deras affär:
– När man blir sjuk vill man ha sin medicin snabbt, och där har Wolt varit en samarbetspartner som möjliggör det, förklarade Tobias Hanner, som menade att det var en klar konkurrensfördel.
– Om man jämför med den största apotekskedjan på nätet, som kan leverera på fem timmar, så kommer vi och levererar på 30 min. Vi slår dem lite på fingrarna där, konstaterade han förnöjt.
Även Marcus von Tell menade att plattformsaktörerna gör det möjligt för dem att nå ut till fler, där en större geografi bara är en del:
– För oss är den störa fördelen med plattformar att vi dels når nya kunder, dels att köp sker som annars inte hade skett.
Positiva politiker
Tanken med seminariet var kanske att övertyga en inbjuden politikerpanel om plattformsekonomins förtjänster, men tyvärr fick två av de inbjudna politikerna förhinder i sista stund. Den kvarvarande kristdemokraten Yusuf Aydin, verkade inte behöva övertygas utan menade att det finns utrymme för denna även framöver:
– Vi vill inte implementera en modell som inte går i linje med den svenska modellen och som försvårar för arbetsgivarna. Det är vi kritiska till, vi ser det här som en nationell kompetens. Finns frågor kring trygghet, arbetsvillkor så kan man ta tag i det utan att EU ska reglera det. Det ska finnas utrymme och flexibilitet för en plattformsekonomi även i framtiden, sa han.
”Här för att stanna”
Den decimerade politikerpanelen bestod av honom och f d socialdemokratiske riksdagsledamoten Tommy Waidelich, som numera jobbar inom PR men som beskrev sig intressera sig för politikutveckling, inklusive den här frågan. Även han tror att plattformsekonomin är en del av den digitala utvecklingen med förtjänster för det lokala näringslivet.
– Plattformsekonomin är här för att stanna. När jag partar med kommunalråd ute i landet och hör hur positiva de är så tror jag inte att mitt parti kommer att vara motståndare till det här, sa Tommy Waidelich, som dock pekade på att det för Socialdemokraterna är viktigt med självständiga fackföreningar för eventuella anställda inom plattformsekonomin.
Av Klara Eriksson
Om plattformsdirektivet
EU:s plattformsdirektiv antogs i oktober 2024. Direktivet syftar till att förbättra arbetsvillkoren och skyddet av personuppgifter i plattformsarbete. Utredningen om plattformsdirektivets genomförande föreslår en ny lag: lagen om plattformsarbete. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om när en person som utför plattformsarbete ska anses vara arbetstagare. I lagen finns även bestämmelser om algoritmisk verksamhetsledning, det vill säga arbetsledning som sker genom eller med stöd av automatiserade datasystem. De bestämmelserna ska bidra till ökad insyn i hur automatiserade övervaknings- och beslutssystem används, men även ge nya möjligheter att ifrågasätta beslut som fattas eller stöds av sådana system.
