En ny studie som finansierats av Nordiska ministerrådet visar hur de nordiska länderna påverkas av ökande globala handelsspänningar, något som är högaktuellt med situationen i Mellanöstern. Länderna delar en sårbarhet: beroendet av import utanför Norden. Studien rekommenderar en mer integrerad nordisk marknad för att stärka motståndskraften mot yttre påverkan.
Den globala ekonomi präglas allt mer av geopolitiska spänningar, ökad protektionism och minskat importberoende. Det märks inte minst i den aktuella situationen i Mellanöstern där Iran öppnade Hormuzsundet i fredags bara för att stänga det igen under lördagen, sedan USAs president Donald Trump lovat att fortsätta blockera fartyg från iranska hamnar.
Enligt studien The Value Chains of Nordics – Tracking Resilience and the Vulnerabilities innebär förändringarna i den globala marknaden nya risker för de små och öppna nordiska ekonomierna, där internationell handel är central. Alla de nordiska länderna är starkt beroende av import från Europa, men de största sårbarheterna är kopplade till länder utanför kontinenten. Framför allt Kina och USA.
– Den nya geopolitiska verkligheten har förändrat de globala spelreglerna vilket har gjort det nordiska samarbetet allt viktigare, kommenterar Dan Koivulaakso, chef för tillväxt och klimat på Nordiska ministerrådet.
Studien har genomförts av ETLA Economic Research, Statistics Denmark och övriga nordiska statistikmyndigheter, med finansiering från Nordiska ministerrådet.
Beroenden och sårbarheter
Nästan hälften av den nordiska varuimporten utgörs av insatsvaror. Den främsta källan till insatsvaror för alla nordiska länder är andra europeiska länder, tätt följt av handel inom Norden.
Studien visar också att Norge och Danmark är mest sårbara för störningar i handeln, medan Sverige och Island är bättre rustade att hantera störningar. Danmark och Sveriges kritiska import kommer främst från USA, medan Finland och Islands beroende ligger hos Kina. Norges sårbarheter är spridda över ett brett geografiskt område.
Råvaror som är avgörande för den gröna och digitala omställningen har en tydlig geografisk koncentration och är i hög grad beroende av leverantörer utanför Europa. Finland och Norge är de länder som är mest beroende av dessa råvaror.
– I det nya geopolitiska landskapet används ekonomiska verktyg i allt högre grad för att uppnå utrikespolitiska mål, vilket utmanar de nordiska ländernas öppna ekonomiska modell. Ett stort beroende av en enskild leverantör eller ett enskilt land innebär en tydlig risk och understryker behovet av kontinuerlig övervakning av värdekedjor, kommenterar Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör vid ETLA.
En mer integrerad nordisk marknad
Avslutningsvis lyfter studien fram att beroendet av import från länder utanför Norden är en gemensam utmaning som kan motverkas av mer samordning. En mer integrerad nordisk marknad kan fungera som en buffert mot externa störningar och stärka regionens ekonomiska styrka.
Centrala insikter från studien
- Majoriteten av nordiska insatsvaror importeras från Europa eller andra nordiska länder.
- De mest sårbara produkterna kommer från länder utanför Europa: Danmark och Sverige är beroende av USA, medan Finland och Island är beroende av Kina.
- Norge och Danmark är mest sårbara för handelsstörningar; Sverige och Island är mer motståndskraftiga.
- Råvaror som är avgörande för den gröna och digitala omställningen har en tydlig geografisk koncentration och är starkt beroende av leverantörer utanför Europa.
- Stora företag dominerar import och export i Norden, särskilt i Finland och Sverige.
- Beroendet av import utanför Norden är en gemensam utmaning som kräver samordnade åtgärder.
- En mer integrerad nordisk marknad kan öka motståndskraften mot omvärldens påverkan och stärka regionens samlade ekonomiska styrka.
