Ny svensk vätgassatsning – hela systemet ska skärskådas

De tunga lastbilarna rullar alltjämt mest på fossila bränslen. Kanske kan det lossna snart. I ett nytt projekt som samlar allt från tillverkare av vätgas till åkerier ska hela värdekedjan granskas.

– Vi vill se om det går att hitta en lösning som gör att fler tunga transporter kan drivas med vätgas, förklarar projektledaren Hans Pohl, från Lindholmen Science Park.

Klimatomställningen kräver att utsläppen minskar, inte minst när det gäller transporterna. För de tunga lastbilarna har det varit svårt att överge dieseln, särskilt när det gäller de långa och tunga transporterna.

Hans Pohl, projektledare på Lindholmen Science Park., konstaterar att projektet är ambitiöst, med en stor spännvidd.
– Vi tittar på allt från teknikutveckling till policys och attityder och vi har deltagare från hela kedjan där alla har en sak gemensamt – de vill att det ska hända något.
Foto: Lindholmen Science Park

Nu tar både branschen och akademin tag i den frågan. I ett nytt projekt ska man vrida och vända på hela kedjan för att se vad som behöver göras om fler ska kunna välja vätgasdrift.

– Vi vill se hur hela kedjan fungerar i praktiska tillämpningar. Målet är att skapa kunskap, rutiner och regler så att vi kan komma vidare, förklarar Hans Pohl.

Det treåriga projektet har fått namnet Hydrogen Logistics, Hylo, och drogs i gång våren 2026. Tanken är att skärskåda hela systemet – från lastbilarna, tankningen och vätgasen till distributionen, tillgången och samhällets attityder.

Många aktörer

Projektet samlar både fordonstillverkare, tankstationsföretag, vätgasproducenter och forskare på flera olika lärosäten. Flera andra intressenter medverkar också, till exempel Trafikverket, Fortifikationsverket, Transportföretagen och Försvarets Materielverk.

– Vi gör detta för att upptäcka var hindren finns – det är en sak att köra på ett inhägnat område, att få det att fungera i verklig drift är mycket komplexare, kommenterar Hans Pohl.

Flera åkerier deltar och projektet ska testa både förbränningsmotorer och bränsleceller drivna med vätgas. Maserfrakt, som redan har testat vätgas i flera år, använder även fordon från Holthausen, ett nederländskt företag som konverterar DAF-lastbilar.

– Maserfrakt har tre fordon i gång – två från Holthausen som kör åt Returpack respektive Ica, och en från Scania som ska gå i snöröjning åt Trafikverket, säger Hans Pohl.

Tuffa test

Totalt 23 lastbilar ska testas i trafik under de tre åren, varav en handfull redan är i drift. Samtliga fordon ska sättas på prov i krävande tillämpningar.

– Det ska gärna vara långa sträckor och stora godsvolymer, samtidigt som vi vill att förarna ska tycka att det är kul och bra att få vara med och testa, säger Hans Pohl.

I slutet av oktober började Maserfrakt köra den här vätgasdrivna Scanian för vinterväghållning. På bilden syns även Maserfrakts egen tankstation för vätgas.
Foto: Ulrika Claeson Colpier

Vätgasen och tankningen ska också sättas under lupp.

– En stor utmaning är hur man ska transportera vätgasen till tankstationerna, tankbilarna får inte med sig särskilt mycket, konstaterar Hans Pohl.

Tänkbara lösningar är att transportera vätgas i containrar på lastbil, använda pipelines eller åstadkomma mer lokal produktion.

– Vätgasen vi testar är ”grön”, det vill säga tillverkad med elektrolys och elektrolysanläggningar kan man placera nästan var som helst där det finns tillgång till el.

Tanka snabbare

Det är också viktigt att säkerställa att det faktiskt går att tanka. Förarna måste enkelt få veta var stationerna finns – och att det faktiskt finns gas där.

– Tankstationsaktörerna inom projektet under ledning av Hydri tittar på olika lösningar där.

Resiliensfrågan är också viktig.

– Det är en fördel om tankstationen kan klara sig utan el, åtminstone under en kortare period. Det kan bli tal om någon slags batterilösning, säger Hans Pohl.

Det gäller också att se till att tankstationerna, som i dag är dimensionerade främst för personbilar, pallar för trycket.

– Personbilar tankar kanske fem kg. En lastbil behöver 50–100 kg. Det måste vi få att fungera.

Att tanka vätgas behöver dessutom gå relativt fort. I projektet ska man därför undersöka hur processen kan snabbas upp.

Kostnaderna måste ner

Hylo ska också gå till botten med kostnadsfrågan. Om vätgas ska bli ett attraktivt alternativ får varken fordon eller drivmedel kosta hur mycket som helst.

Hydri har en tankstation för vätgas i Sandviken.
Foto: Janis Danebergs.

– Vi ska till exempel se om man kan göra tankstationerna kompaktare. Om de tar upp mindre yta blir det lättare att etablera fler, säger Hans Pohl.

Att få lastbilarna att bli billigare står och faller med tillverkningsvolymerna, fortsätter han.

– Får man i gång en serieproduktion kommer priset att sjunka. Det gäller både fordonen och komponenter som bränsleceller och tankar.

Attityderna ska undersökas

I Hylo vill man också undersöka hur logistikuppläggen bör utformas på bästa sätt, och titta närmare på attityder, regler och rutiner.

– Det finns en hel del förutfattade meningar om vätgas. Vi ska därför titta även på det – och visa hur man kan hantera till exempel läckage, säger Hans Pohl.

Han betonar också att eventuella nackdelar kommer att lyftas fram lika mycket som potentiella fördelar.

– Målet är ju att få det att flyga – men om vi ser att det finns stora problem kommer vi inte att gömma undan det.

Maserfrakt kör flera olika vätgasdrivna lastbilar, här ses två lastbilar från Holthausen.
Foto: Ulrika Claeson Colpier

Rätt timing

Han hoppas att projektet ska kunna bidra till att fler tunga lastbilar kan drivas med vätgas.

– Vätgas ger oss en möjlighet att hantera alla slags tunga transporter på ett flexibelt sätt, med ett förnybart drivmedel som dessutom kan tillverkas i Sverige. Utsläppen minskar, bilarna går dessutom tystare och mjukare – det finns många tydliga fördelar.

Han gläds åt att timingen ser ut att vara helt rätt.

– Det finns ett bra momentum i Hylo och jag tror det kan landa väl. Bara en sån sak som att konkurrenterna Volvo och Scania är med och driver detta – det är ett styrkebesked!

FAKTA HYLO

  • Hylo löper över tre år 2026–2029.
  • I projektet medverkar bland annat Bennesved, Maserfrakt och Samskip Multimodal, Volvo och Scania, Hydri och PS Energi, Lhyfe, Scandinavian Horizon, Uppvidinge vätgas och Göteborg Hydrogen.
  • Ett flertal universitet och forskningsinstitut bidrar också, till exempel Chalmers, KTH, Lindholmen Science Park, Lunds universitet, Sintef och University of California.
  • Flera svenska myndigheter och branschorganisationer finns också med – till exempel Trafikverket, Fortifikationsverket, Transportföretagen, Energigas Sverige, Försvarets Materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut.
  • Den totala budgeten är 152 miljoner kronor, varav 82 miljoner kommer från projektets parter. Resten står programmet Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) för.

Källa: Hylo

Volvo har flera olika alternativ, här ser vi ett fordon med en vätgasdriven förbränningsmotor (H2ICE), och ett med bränsleceller.