Så påverkar hamstrarna försörjningskedjan

Den senaste veckan har en del hyllor i matvarubutikerna börjat gapa tomma, en situation som få svenskar eller handlare varit med om. Men vad händer med försörjningskedjan när vi konsumenter plötsligt börjar masshamstra toapapper, torrvaror och konserver? Dagens Logistik förklarar mekanismen bakom bristen, den så kallade Bullwhip-effekten. 

Coronavirusets spridning i värden har fått stora effekter på hur både länder, företag och människor agerar, med allt från reserestriktioner och inställda evenemang till hemarbete och förändrade konsumtionsmönster. En av effekterna på konsumtionen är att många börjat köpa på sig lite extra av vissa varor som man upplever som viktiga att ha hemma. Den senaste veckan har detta fått synliga effekter i butikerna, där hyllorna för torrvaror, konserver och framförallt toapapper börjat gapa tomma.

Slimmad försörjning

När vi plötsligt förändrar vårt konsumtionsmönster på det här sättet så får det stora effekter i försörjningskedjorna. Butikernas försörjningskedjor är generellt sett slimmade, och har inte någon stor redundans (motståndskraft) när det gäller plötsliga förändringar i efterfrågan. Axfoods sju butikslager och tre konsumentlager har till exempel en genomsnittlig lageromsättningshastighet på 33 gånger per år (enligt senaste årsredovisningen) vilket innebär att var elfte dag är innehållet i lagret helt utbytt. I Ocados lager (de som ska bygga Icas nya e-handelslager i Brunna) är lageromsättningshastigheten i snitt 7 dagar; 2 dagar för färskvaror och 10-12 dagar för kolonialvaror.

I butikerna går det mesta direkt från centrallagret och ut på hyllorna, butikslagren har minskats till förmån för säljytor de senaste årtiondena, och beställningarna sker baserat på förväntad försäljning. Därför är livsmedelskedjornas försörjning inte riggad för ett drastiskt förändrat köpmönster, förutom vid planerade produktionsökningar, t ex vid våra stora mathögtider som jul och påsk.

Att vi nu börjar Corona-bunkra, och köpa hem mer av vissa varor, innebär alltså att butikskedjorna får brister i sina centrallager på kort sikt, vilket i sin tur leder till ökade beställningar längre bak i försörjningskedjan, som inte heller är förberedd på den här typen av plötslig efterfrågeökning. Restordrar, alltså order som inte kan uppfyllas, leder ofta till att man lägger ännu större beställningar bakåt i ledet (mycket av psykologiska skäl), effekten förstärks alltså för varje steg bakåt i kedjan, vilket resulterar i att producenterna, ofta någon form av processindustri som har svårt att ställa om sin produktionstakt med kort varsel, får svårt att leverera i den takt som marknaden tycks efterfråga. 

Livsmedelskedjornas försörjning är inte riggad för ett drastiskt förändrat köpmönster

Bullwhipeffekten 

Detta fenomen kallas inom logistiken för Bullwhip-effekt, ett begrepp som myntades av dagligvarujätten Procter & Gamble på 1990-talet. Bullwhip, översatt pisksnärt, syftar till att plötsliga variationer i efterfrågan som skapas i konsumentledet sprids och förstärks bakåt i kedjan ända bak till produktionsledet. När leverantörerna sedan ”hinner ikapp” med sin produktion, så finns efterfrågan inte längre kvar. Alla som till exempel behöver toapapper har då redan köpt sitt papper, och behöver inte fylla på mer i badrummet, och då minskar efterfrågan tillfälligt. När leveranserna kommer överfylls centrallager och butikshyllor med varor, som det inte längre finns en efterfrågan på. Detta kostar pengar i form av kapitalbindning, personalkostnader och risk för resursslöseri. 

Bullwhip-effekten. Förändringar i konsumtionsmönster får effekter som ökar i storlek bakåt i kedjan som en “pisknärt”.

Procter & Gamble äger ett av världens största varumärken för blöjor, Pampers, en produkt där behovet kan antas vara ganska konstant och förutsägbart. Det finns ju bara ett visst antal slutanvändare i form av bäbisar i världen, och “produktionen” av nya bäbisar går att följa ganska noggrant.

Men Procter & Gamble såg trots det att orderingången på blöjor varierade stort från livsmedelskedjorna från vecka till vecka, vilket bland annat innebar utmaningar i kapacitetsplaneringen och byggde onödiga lagernivåer. Variationerna blev ännu större i producentledet, som fick kämpa för att följa efterfrågan. Orsaken till problemet var att orderingången på blöjor inte följde det grundläggande behovet, utan att orderingången snarare styrdes av kampanjer i butikerna: Småbarnsföräldrar passade på att köpa på sig tre paket blöjor när de var lite billigare, snarare än att låta det tillfälliga behovet styra inköpen. 

The Beer game 

The Beer Game har inget med öl-pingis att göra, utan handlar om att förstå hur förändrad efterfrågan i konsumentledet påverkar försörjningskedjan bakåt.

Ett annat skolboksexempel på bullwhip-effekten som går ännu längre tillbaka är “the beer game” där försörjningskedjan för öl simuleras genom en lek, ett pedagogiskt grepp som utvecklades på MIT på 1960-talet.

Problemet uppstår i slutet av försörjningskedjan, när butiken som säljer öl plötsligt bestämmer sig för att förbereda sig för en högre efterfrågan, och beställer två lådor öl istället för en, trots att försäljningen inte ökat. Grossisten ser orderökningen som ett tecken på ökad efterfrågan, till exempel att det kanske väntas fint väder till helgen, och passar på att beställa högre kvantiteter från bryggeriet, och samtidigt få till lite volymrabatt. Bryggeriet reagerar på den ökade efterfrågan med att brygga ännu mer öl, som sedan inte beställs eftersom den faktiska efterfrågan inte ökat. Där står bryggeriet sedan med fulla öllager och måste takta ned produktionen. 

Bägge exemplen ovan visar på grundorsakerna till piskeffekten; brist på information och kommunikation mellan de olika försörjningsleden.

Exemplen ovan visar på grundorsakerna till piskeffekten; brist på information och kommunikation mellan de olika försörjningsleden.

Ökad efterfrågan – konstant behov

Den plötsligt ökade eftefrågan på toapapper och andra konsumtionsvaror i Sverige den senaste veckan är perfekta exempel på där det finns en stor risk för pisksnärtseffekter. Det börjar med en ökning av efterfrågan nedströms i försörjningskedjan, i detta fall av konsumenterna i matvarubutikerna, vilket skapar oro i nästa led i försörjningskedjan, som inte har någon buffert för en plötslig fördubbling av efterfrågan. Ju längre uppströms i försörjningskedjan man kommer desto större blir effekten eftersom föregående led kommer att lägga nya beställningar, dels för att säkra upp om situationen förvärras, och dels i ren frustration när inte restorder levereras. Alla aktörer i försörjningskedjan får då problem att leverera nedströms.

Eftersom Corona-viruset inte orsakar varken magproblem eller snuva, så är sannolikheten att den faktiska konsumtionen av toapapper kommer att öka ytterst liten. Att vi äter betydligt mer mat just nu är inte heller sannolikt.  Att svenskarna nu börjar bunkra mat och toapapper innebär sannolikt bara en tillfällig förflyttning av lagren från butikslagren till hemmet, där man sedan minskar sina inköp den närmaste tiden. 

När oron minskar, situationen stabiliseras igen och efterfrågan avtar sitter många aktörer i försörjningskedjan sannolikt på stora varulager (toapapper i det här fallet) som det inte längre finns en efterfrågan på. 

Kräver förståelse och kommunikation

För både oss som konsumenter och alla aktörer i försörjningskedjorna är det viktigt att förstå effekterna som förändrade konsumtionsbeteenden har på försörjningen. Slut i hyllan beror i det här fallet inte på att det finns någon verklig brist på toapapper i Sverige, det försäkrar alla papperstillverkare om. Det beror istället på att väldigt många samtidigt beslutat sig för att köpa hem några extra rullar. De psykologiska orsakerna till att vi som konsumenter agerar på detta sätt i en upplevd krissituation är en helt annan fråga. 

För att minskade negativa effekterna är det viktigt att försöka skapa en transparens och välfungerande kommunikation i hela försörjningskedjan, så att producenterna av toapapper inte sitter med dyr överkapacitet och överlagring när dammet lagt sig, och att man har snabba beslutsprocesser som kan minska effekterna både uppströms och nedströms. 

av Hilda Hultén

Poddavsnitt om Corona-logistik

För den som är mer intresserad av Corona-virusets effekter på logistiken kan lyssna på Logistikpodden Magasin från den 19 mars, där Nina Modig och Per-Olof Arnäs diskuterar effekterna i form av en snabb digitalisering av undervisning och mötesindustrin, beer game-effekten i svenska matbutiker. De pratar också om vilka möjligheter Coronaeffekten har i form av ökad innovation, och intervjuar John Wedel på Business Region Göteborg om effekterna på företagens försörjningskedjor och den akuta krisen i framförallt servicenäringen.