Enligt många bedömningar går omställningen av tung trafik till nollutsläpp för långsamt. Därför uppmanar tre forskare vid Örebro universitet beslutsfattare att tänka om och inse hur psykologiska faktorer påverkar företagens vilja att investera i ny teknik.
Forskarna Sophie-Marie Ertelt, Vojtech Klézl och Zeinab Rezvani vid Handelshögskolan i Örebro universitet har sammanställt ett kortfattat underlag, en s k ”policy brief”, som riktar sig till de beslutsfattare som kan påverka den svenska omställningen till nollutsläpp från tung trafik.
Den svenska lastbilsflottan ska enligt ett riksdagsbeslut minska sina utsläpp av växthusgaser med 70 procent till år 2030, för att nå ner till noll år 2045. Med dagens takt kommer vi missa de målen. I slutet av 2023 var det bara 0,6 procent av de svenska lastbilarna som inte bidrog till växthuseffekten.
Vilken teknik som ska användas finns inte med i det politiska beslutet om att radikalt minska utsläppen. Skälet är att ingen teknik ska favoriseras av staten. Problemet enligt forskarna är att denna teknikneutralitet skapar en stor osäkerhet hos transportföretagen – det som i psykologin benämns ”förväntad beslutsångest”.
– Företagen är rädda för att fatta fel beslut och vill inte investera i en teknik som snart kan vara föråldrad eller olönsam. Företagen föredrar att avvakta tills det finns en dominerande teknik eller tydliga beslut om hur omställningen ska gå till, kommenterar Sophie-Marie Ertelt.
Forskarnas slutsats är rekommendationer till beslutsfattare:
- Det första är att ge målriktat stöd för utvald teknik som passar olika målgrupper. För batteridrift handlar det om infrastruktur för laddning och stöd för att köpa dessa lastbilar. För vätgasdrift, som är mindre utvecklat, kan det handla om testverksamhet.
- Det andra är att myndigheter delar information om olika tekniker för att underlätta beslut hos enskilda företag. Det kan till exempel handla om kostnader, fördelar, operativa krav och infrastrukturbehov. Transparent information var ett stöd för chefernas beslut i enlighet med de klimatpolitiska målen.
- Det tredje är att tillverkare av teknologier för nollutsläpp också måste inkluderas, till exempel i samarbete för att testa tekniken i testcenter eller pilotprogram. En anledning är att praktisk erfarenhet av lastbilar med nollutsläpp har visat sig kunna minska uppfattade risker och leda till att fler är beredda att satsa.
Briefen har skickats till ledamöter i riksdagens trafikutskott, statssekreterare, svenska EU-parlamentariker, myndigheter, företrädare för transportbranschen och politiker i Region Örebro län.
