Enligt en ny avhandling från Luleå tekniska universitet är ojämlikheten på svenska e-handelslager utbredd, mellan såväl chefer och arbetare som mellan olika grupper av arbetare beroende på klass, kön och etnicitet. Avhandlingen visar också att digital övervakning påverkar arbetsmiljön negativt för de anställda. Studien är en av de första som gjorts om arbete på svenska e-handelslager.
Klara Rydströms studie är gjord på fem svenska e-handelsföretag inom branscher som husgeråd, elektronik, fritid, apotek och livsmedel. Hennes resultat visar att graden av ojämlikhet på arbetsplatsen beror på processer för att organisera arbetet, såsom arbetsfördelning, övervakning av arbetarnas prestationer genom produktivitetsdata och en svensk språkpolicy.
– Frågan om ojämlikhet är högst aktuell inom e-handeln, där snabba och billiga leveranser är så centrala – frågan blir vem som får betala priset, kommenterar Klara Rydström, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet som disputerat med avhandlingen, Unpacking Online Retailing: The Organization of Warehouse Work and Inequality
Den tidigare forskning som finns om lagerarbete är huvudsakligen gjord i USA på e-handelsplattformen Amazons lager. Den visar att e-handeln är förknippad med repetitivt arbete och högt arbetstempo.
Ojämlikheten i svensk e-handel tar sig bland annat i uttryck i vilka arbetsuppgifter olika grupper utför, baserat på föreställningar om vad olika grupper är bra på. Även om svensk e-handel anställer femtio procent män och femtio procent kvinnor, finns varierande könsmönster på en arbetsplatsnivå. Det finns en föreställning om att kvinnor är mer noggranna och serviceinriktade medan män är bättre på att klara tunga lyft. Avdelningar som involverade tyngre arbete tenderade att vara mansdominerade, och här hade lagerarbetarna också ett större inflytande över sitt arbete.
Övervakning påverkar arbetsmiljön
Bland e-handelsföretagen i den svenska studien återfinns mindre, kvinnodominerade lager, såväl som större lager som har en högre andel lagerarbetare med utländsk bakgrund. På flera av lagren registrerades produktivitetsdata, det vill säga hur många produkter och paket som hanterades. Datan samlades in genom de scannrar och digitala system som användes för att registrera varorna.
Avhandlingen visar att detta fungerar som en övervakning av lagerarbetarna, något som också intensifierades på större lager med mer teknikanvändning i godshanteringsprocessen.
– Många arbetare upplevde det som mycket jobbigt att deras hantering av antal paket och varor registrerades. De kände sig avhumaniserade och reducerade till siffror, kommenterar Klara Rydström.
På de mindre lagren fanns inte samma behov av övervakning. Där var chefer och lagerarbetare närmare varandra, såväl fysiskt som socialt. Cheferna deltog emellanåt i arbetet på lagergolvet och deras närvaro bidrog till att dämpa ojämlikheten. En annan positiv faktor var möjligheten för lagerarbetare att prata under tiden man packade; på större lager med stora avstånd och höga bullernivåer var detta inte möjligt.
En sammanställning av statistik från SCB visar att 23 procent av e-handelns anställda är utrikesfödda och på stora lager är andelen högre, 32 procent. Enligt Klara Ryström kan detta förklaras med företagens behov av billig och lättkontrollerad arbetskraft.
– Hårt arbete på e-handelslager kan vara en strategi för den som är i behov av fast anställning för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige, kommenterar hon.
Språkkrav för avancemang
Ett av de studerade företagen hade som krav att alla skulle prata svenska på arbetsplatsen. Kunskaper i svenska språket beskrevs som viktigt för att kunna avancera från lagergolvet till högre positioner och för att kunna söka sig till andra jobb, utanför lagret. Men lagerarbetarna erbjöds inte någon språkutbildning. Enligt Klara Rydström är språkpolicyn rasifierande; den blir en form av kontroll av lagerarbetare som inte har svenska som modersmål och förstärker ojämlikheten mellan dem och svensktalande chefer och lagerarbetare.
Studien som ligger till grund för avhandlingen är del av ett större forskningsprojekt som gjorts tillsammans med forskare vid Högskolan i Gävle, Handel 4.0? Arbetsmiljö och ojämlikhet i e-handeln med finansiering av FORTE.
