Förslag om sänkta farledsavgifter på remiss

Nu har Sjöfartsverket skickat ut sitt förslag till utformning av regeringens klimatkompensation för 2023 och 2024 på remiss till branschen. I förslaget ingår en sänkning av farledsavgifterna med 21 procent under de kommande två åren. En kortsiktig seger för sjöfarten, men vad som händer efter 2024 är oklart.

Den 1 mars 2022 presenterade Sjöfartsverket sin treårsplan för regeringen. Planen består bland annat av investeringar i nya isbrytare och en sänkning av farledsavgiften, ursprungligen med 25 procent. Detta görs möjligt av att regeringen tillför 300 miljoner kronor som klimatkompensation till Sjöfartsverket under 2023 respektive 2024. Nu föreslår myndigheten att farledsavgifterna sänks med 21 procent under de kommande två åren.

– Farledsavgifterna är av stor betydelse för rederierna, och vi ser nu fram emot nya satsningar och att mer gods kan föras över till sjöfarten. Det är en investering i mer energieffektiva transporter som gynnar hela Sverige, kommenterar Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Rederier som miljöanpassat sina fartyg får extra mycket pengar genom att miljöincitamentet i farledsavgiften utökas med 20 miljoner kronor.

Förslaget är skickat på remiss till branschen, som inte är sen med att reagera. Rikard Engström, tidigare vd för Svensk Sjöfart, skriver på Linkedin att lägre farledsavgifter är bra men att det behövs mer långsiktighet.

”Dock tror jag inte inte att ett besked om temporär sänkning under några år hjälper. Transportköparna behöver ha långsiktigt stabila villkor och förutsättningar om man ska justera sin logistik, vilket man inte sällan behöver om man ska gå över till ett mer, eller mindre kapacitetsstarkt men frekvenssvagt, trafikslag. Risken nu är att man får en del att flytta över och att de blir ”lurade” om man om ett par-tre år inte längre har denna anslagsförstärkning. Då kommer SjöV (Sjöfartsverket, reds. anm.) att behöva ”chockhöja” avgiftsuttaget.”

Sjöfartsverket har föreslagit att klimatkompensationen kan förlängas efter år 2024 genom att driften av isbrytning jämställs med vinterväghållning på väg och järnväg. I så fall skulle isbrytningen få statlig finansiering genom den nationella transportplanen.

En förutsättning för införandet av klimatkompensationen är att den finns med i riksdagens budgetbeslut i mitten av december. Hur en eventuell klimatkompensation kommer se ut efter 2024 är ett regeringsbeslut.