Regeringen har beslutat att se över möjligheten till ökad fjärridentifiering och elektronisk synlighet i det svenska luftrummet. Enligt drönarbranschen är tekniken en nyckel för att kunna bredda användandet av drönare och samtidigt stärka säkerheten i luftrummet.
Regeringen har gett Transportstyrelsens Ingrid Cherfils i uppdrag att utreda och föreslå lämpliga åtgärder för bättre möjligheter till fjärridentifiering av drönare i det svenska luftrummet. Målet är att åtgärderna ska bidra till trygghet när drönare används, ökad konkurrenskraft för branschen samt ett effektivera transportsystem.
Branschorganisationen Transportföretagen välkomnar initiativet.
– Frågan om hur drönare ska kunna integreras med andra användare i luftrummet på ett säkert och effektivt sätt har länge varit central för branschens utveckling. Få länder har så goda förutsättningar att använda mobil- och satellitnäten som Sverige. Kan utredningen peka ut en tydlig riktning finns goda möjligheter att skapa en verkligt konkurrenskraftig drönarbransch här, kommenterar Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen.
Transportföretagen och Svenska Drönarnätverket har under flera år lyft behovet av ett mer sammanhållet arbete kring drönarfrågor i Sverige. Elektronisk synlighet – där luftfartyg kan identifieras och dela position i realtid – pekas ofta ut som en avgörande komponent för att både möjliggöra fler drönartjänster och samtidigt stärka kontrollen över luftrummet.
– Elektronisk synlighet kan bli en verklig nyckel för utvecklingen. Den gör det möjligt att både öppna luftrummet för fler seriösa användare och samtidigt stärka möjligheterna att upptäcka och hantera oönskad drönarverksamhet. Det är också bra att utredningstiden är kort. Tekniken finns redan i dag, det vi behöver göra är framför allt att bestämma oss för att använda den fullt ut, kommenterar Victoria Barrsäter, branschansvarig på Svenska Drönarnätverket.
Drönare används redan i dag inom bland annat inspektion, kartläggning, skogs- och lantbruk samt olika typer av samhällsnyttiga tjänster. Samtidigt väntas användningen öka kraftigt under de kommande åren.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2026.
