Johanna Linder på Proflow skriver om returerna som en del av handelns gröna lösning, och hur man genom att investera kärlek i sitt returflöde får ett cirkulärt flöde att ”öva” på.
Krönika ur Dagens Logistik nummer 4 2021
2015 jobbade jag som logistikchef och det var året då Black Friday slog igenom i större skala Sverige. Vi hade lagt en 10-procentig rea över hela sortimentet och bemannat upp för ökad lageraktivitet. 06:30 loggar jag in på vår webplattform för att se hur många orders som trillat in och ser att vi redan fått in fler orders än vi räknat med totalt för hela Black Friday-dygnet. Jag ringde alla jag trodde kunde hjälpa till och alla på företaget förflyttades till lagret, och vi klarade att leverera ut allt inom tre dagar med härligt adrenalin! Sen kom de…returerna. Inte lika kul att peppa igång företaget att hantera ett oplanerat returberg.
Det kan vara svårt att se på returer som något positivt, men under årets gång har många fått mig att börja tänka på returen som en del i produktensresa. Det är ofta det första cirkulära flödet som ett företag hanterar och många gånger kan returinflödet vara företagets största leverantör.
Att ha koll på sina returer ger utöver en massa andra fördelar också ett cirkulärt flöde att ”öva” på. Fungerar returprocesserna bra, ja då blir det mycket lättare att addera flera cirkulära tjänster. För att bli klimatneutral finns det ingen del i värdekedjan som är för liten för att ifrågasättas och hållbarhetsmålen måste genomsyra ett företags logistiska aktiviteter. Speciellt då logistik är en möjliggörare för en cirkulär ekonomi, där logistikerns kompetens inom effektiva materialflöden blir användbar. Svinn-minimering är kärnan i logistik!
Logistikbranschen står inför stora utmaningar framåt för att klara av att hantera alla dess nya flöden av produkter och material som ska gå mellan producenter, leverantörer, butiker, kunder, det är omförsäljning både i nyskick och i använt skick, det är uthyrning, reparation och rekonditionering.
Att ha koll på sina returer ger utöver en massa andra fördelar också ett cirkulärt flöde att ”öva” på.
Traditionellt har företag tagit emot returer och reklamationer men enbart sålt om produkter i nyskick, helst med obruten förpackning. Vad som hänt med resten av returerna har varit olika från företag till företag. Returmottagningen är resurskrävande med mycket manuell handpåläggning för att sortera ut just nyskick. Har produkten fläckar, skador eller lukt så sorteras den bort. Nu när synen och värdet på avfall håller på att skifta från skräp till råvara kommer nog allt fler möjligheter och tjänster som förlänger produktens livslängd adderas. Ska produkten lagas och i så fall hur, ska den säljas i använt skick och i så fall i vilket skick? Ska det lagras in och i så fall under vilket SKU? Ska materialet separeras för återanvändning eller återvinning och ska den transporteras tillbaka till produktion som råvara, till en reparation, upcycling- eller serviceanläggning eller till en outlet eller second hand.
Jag har börjat tänka på returer som en del av handelns gröna lösning, den mest miljövänliga produkten är den som redan används (inte ligger bortglömd längst bak i garderoben) och då blir returen en möjliggörare och förutsättning.
Så ge returflödet mycket kärlek, det kan vara den klokaste investeringen i att kunna möta framtidens logistikupplägg du gör!
Johanna Linder, Proflow
Ett svar på “Krönika: Ge returflödet mycket kärlek!”
Kommentarer är stängda.