Mycket talar för en växande östersjöfart i takt med att östeuropas ekonomier och järnvägsanslutningarna med Kina växer i betydelse. Dessutom ses en ökad regionalisering av produktion, inte minst till norra Sverige. ”Sammanfattningsvis ser det görbra ut”, säger göteborgaren och sjöfartsexperten Lars Green.
Sjöfartsexperten Lars Green har en lång erfarenhet av global sjöfart, är lärare på Chalmers och driver egen konsultfirma inom sjöfart: Green Consulting Group. På Logistikias seminarium ”Godsöverflytt till sjöfart och järnväg” satte han in Östersjön i en global och historisk kontext – och pekade framåt mot ökade godsflöden, drivna av Östeuropas tillväxt, industriell revolution och Kinas ambitioner.
– Östersjöns geografiska läge mellan öst- och västblocket gjorde att den infrastruktur som byggdes upp under 1900-talet designades för krig, inte för handel. Men sedan Östblockets fall har vi i stället ett infrastruktursystem som utvecklas för att stötta handeln. Vi har fått ett helt annat Europa, säger Lars Green, som har lång erfarenhet av global sjöfart, är lärare på Chalmers och driver egen konsultfirma inom sjöfart: Green Consulting Group.
De senaste 20 åren har handel mellan Sverige och Östeuropa haft enorm tillväxt, enligt Lars Green – även om det skett från låga nivåer. Tyngdpunkten för näringslivets tillväxt har förflyttats österut, samtidigt som digitalisering och automatisering av industrin de senaste åren skett med rekordfart.
– Det gör att vi får mycket mer produktion som läggs i Europa. När Elon Musk nu tittar på var han ska lägga sin nya Tesla-fabrik så väljer han Berlin – för nu finns infrastrukturen med hamnar och vägar där på ett annat sätt och framförallt finns konsumtionen, eftersom Europa växer allt mer österut.
Kinas växande ambitioner
Den andra påverkande faktorn för Östersjöns positions som handelscenter är Kinas Belt and Road-initiativ som Kinas ledare Xi Jinping sjösatte 2013 – en vision för att Kina ska ta ”sin rättmätiga position i världen” genom handel. Verktyget är storskaliga infrastrukturbyggen, bland annat den så kallade ”Nya sidenvägen” – järnvägsanslutning mellan Kina och Europa.
Fartygen som kopplas på Sidenvägen kommer få stor påverkan för de svenska östkusthamnarna
– De intermodala lösningarna mellan Europa och Kina växer, vilket vi särskilt ser just nu. Såklart påverkar pandemin, men det är ändå ett förhållandevis miljömässigt alternativ jämfört med flyg, transitmässigt nästan oslagbart och kostnadsmässigt acceptabelt för de som har högvärdigt gods.
Lars Green har följt utvecklingen av volymer över det svåröverskådliga järnvägsnätet till Kina. Enligt honom täcker “Nya sidenvägen” idag 21 länder och 92 städer. Transportvolymen låg på ca en miljon TEU 2020, vilket ännu är en liten del av de totala godsvolymerna mellan Asien och Europa men en 56-procentig ökning från 2019.
– Att Kinas produktion till viss del alltmer förläggs i inlandet, samtidigt som Europa expanderar österut, gör också att regionerna närmar sig varandra landvägen.
Foto Port of Gdansk.
Kopplar an till sjö
Nya sidenvägen förgrenar sig till ett antal omlastningspunkter i Östeuropa, och en del av de varor som ska till Norden omlastas till fartyg för att nå sin sludestiantion.
– De fartyg som kopplas på Sidenvägen, senast av Maersk och MSC, är relativt stora specialbyggda fartyg med LNG-drift och isklass – de största som går i Östersjön. De kommer få en stor påverkan på sikt för de svenska östkusthamnarna.
Det finns även planer på att bygga en ”missing link” genom Ukraina, som skulle koppla ihop den växande produktionsregionen vid Svarta havet, bl a Turkiet, med norra Östeuropa. Även att Polen alltmer framträder som centraleuropas viktigaste logistikläge skapar nya förutsättningar för ökade sjöfartsflöden i Östersjön.
– Polska hamnar har expanderat otroligt de senaste åren, så pass att de attraherat de stora allianserna att anlöpa Gdansk. Det här innebär att vi redan ser transoceana fartyg direktanlöpa i Gdansk, och därifrån ser leveranser till t ex Norrköping.
Produktionsregionen Norrland
Även vid norra Östersjökusten händer det saker. En ny industrialiseringsvåg kring Sveriges resurser i form av fossilfri el, skog och mineraler, driver fram nya godsvolymer. Exempel är planerad produktion av grönt stål (Hybrit och H2 Green Steel), batteritillverkning (Northvolt) och datacenter.
Det som håller på att hända i norra Sverige saknar motstycke
– Det är fantastiskt vad som håller på att hända och finns inget motsvarande i Europa eller Amerika, knappast ens i Kina. Det gör att hela Östersjöregionen får en dynamik av en helt annan dimension, säger Lars Green.
– Om vi ser till Northvolt t ex så öppnar de även en fabrik i Polen och har planer på en i Tyskland, det blir intressant när volymerna tar fart och se om de går in i de polska hamnarna. Vi kommer se en volymutveckling där Östersjön alltmer står i fokus och tar tillbaka sin historiska roll som “handelns hav”.
Av Klara Eriksson
