Kritiken växer mot regeringens stora minskning av forsknings- och innovationsanslagen till transportsektorn. Att nära nog halvera summan som Trafikverket delar ut urholkar kompetensförsörjningen i Sverige, menar kritikerna. ”En halvering innebär ju att det i princip inte finns några pengar till nya idéer eller kunskapsbehov”, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens logistik vid Göteborgs Universitet, till Dagens Logistik.
Den 26 april fastställde regeringen den största infrastrukturplanen någonsin. Hela 1 217 miljarder kronor satsas under tolv år. Men det kommer med ett pris. Extra kostsamt verkar det bli för dem som forskar om transporter i samhället. Beskedet innebär nämligen att pengarna till ny forskning i princip tagit slut. Det konstaterar Johan Woxenius, professor i sjöfartens logistik vi Göteborgs Universitet.
– En halvering innebär ju att det i princip inte finns några pengar till nya idéer eller kunskapsbehov. Detta eftersom pengarna är uppbokade för pågående satsningar, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens logistik vi Göteborgs Universitet, till Dagens Logistik.
Regeringen menar att resurserna behöver gå till andra delar inom infrastrukturplanen. Det här oroar branschorganisationen Swedtrains generalsekreterare Anne Geitmann.
– Vi är faktiskt osäkra på om regeringen inser betydelsen av nedskärningarna för kompetensförsörjningen. När anslagen minskar tappar universitet och högskolor personal, kunskap och med det även utbildningskapacitet för framtidens ingenjörer, skriver Swedtrains generalsekreterare till Dagens Logistik.
Det handlar om kompetens inom bland annat signalteknik, anläggning, konstruktion, byggteknik, elektroteknik och maskinteknik.
– När den typen av kompetens försvinner tar den decennier att återskapa, fortsätter hon.
Stort, permanent kompetenstapp
Redan när Trafikverket under hösten la sitt förslag utifrån regeringens rambudget minskade man på ambitionsnivån. Forskningsanslaget skulle frysas de närmaste tolv åren och inte räknas upp med inflationen. Det väckte kritik, främst från universitet och högskolor.
När så regeringen fastställde planen visade det sig att man gjort om frysningen till en radikal krympning. Från 7,4 miljarder kronor till fyra miljarder kronor i Trafikverkets budget. Eftersom myndigheten är den dominerande finansiären av transportforskning får detta stora konsekvenser, förklarar Johan Woxenius. Forskarna på Göteborgs Universitet har redan märkt av den nya situationen på Trafikverket.
– De har sagt nej till alla våra ansökningar, konstaterar Woxenius som också är koordinator för det strategiska forskningsområdet Transport vid Göteborgs universitet.
Det kommer troligen att bli anställningsstopp på hans institution. De som blir kvar kommer undervisa mer, med sämre koppling till egen forskning, bedömer han.
– Omständigheterna har gjort oss beroende av Trafikverket eftersom de andra statliga forskningsfinansiärerna har dragit sig undan från detta forskningsområde.
Woxenius menar att regeringen försöker fixa ett tidigare misstag med ett nytt misstag. Då sköt man upp underhållsarbetet. Nu skjuter man upp kunskapsutvecklingen.
Han ser det som att regeringen vill prioritera forskning som stödjer byggandet och underhållet av infrastruktur, på bekostnad av andra forskningsfält.
– Visst, Trafikverket har ansvaret för väg- och järnvägsinfrastruktur, men de har också ansvaret för långsiktig utveckling för hela transportsystemet och forskningen är den del av denna utveckling, resonerar han.
Han eget forskningsområde ligger i farozonen.
– Det handlar om försörjningsberedskap, om export och import, om hur sjöfarten möter landtrafikslagen, och hur företag agerar vid störningar i försörjningskedjorna, som stängningen av Hormuzsundet och Ukraina-kriget.
Måste prioritera
Regeringen motiverar sitt beslut med att man måste prioritera underhållsskulden i detta läge. Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) säger att regeringen nu också tydligare specificerar vad forskningsmedlen ska gå till, vilket ska öka effektiviteten.
– Det är en besparing, vilket innebär att det kommer att behöva göras prioriteringar och det är det som vi tydligare pekar ut i den här planen, sa infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) till Sveriges Radio Ekot.
I en debatt i riksdagen poängterade han att fyra miljarder kronor fortfarande är mycket pengar samt att det även finns andra som finansierar forskningsområdet.
– Sverige har fortsatt goda förutsättningar att utveckla ett säkert, hållbart och konkurrenskraftigt transportsystem för framtiden, sa Andreas Carlsson.
Kritiken: riskerar att pengar investeras fel
Men Swedtrain anser att regeringen nu måste ompröva beslutet, och anser att det är en ”strategisk felprioritering”. Minskningen riskerar till och med att försvåra genomförandet av infrastrukturplanen, menar branschorganisationen. Forskare som samverkar med industrin gör ju att investeringar och underhåll kan genomföras på ett effektivt sätt.
Hur ser ni på det som regeringens linje, att det är viktigare att satsa på järnvägsinvesteringar och underhåll i detta läge?
– Vi tycker självklart att det är bra att investera mer, men det är ännu bättre att investera smart, svarar Swedtrains generalsekreterare Anne Geitmann i ett e-postsvar.
Kan inte ”prioritering och styrning av forskningsmedlen” öka effektiviteten i forskningen och mildra konsekvenserna av besparingen, som regeringen är inne på?
– Vi har endast sett mycket vaga formuleringar i nationella planen här. Det finns en stor risk för kortsiktighet och att pengarna går till projekt som lovar mycket men levererar lite.
Fler kritiska röster höjs
Sedan beslutet blev känt har fler sällat sig till de kritiska rösterna inom forskarsamhället. Förutom Swedtrain handlar det om ett par oppositionspartiers trafikutskottsledamöter och samverkansplattformen Lighthouse, som arbetar för en hållbar och konkurrenskraftig sjöfart.
Johan Woxenius tror att den ökande uppslutningen kan få effekt.
– När branschaktörer som vant sig vid att ta emot vår kunskap säger att de behöver och drar nytta av kunskapen kan det väga tungt.
Kanske har det redan börjat hända. I en debatt i riksdagen den 16 juni öppnade Liberalernas trafikpolitiska talesperson Helena Gellerman upp för att ta till sig av farhågorna. Det skedde när Socialdemokraternas trafikpolitiska talesperson Aylan Nouri ställde frågan om hur Sverige ska kunna bygga hållbara underhållssystem och innovativa transportsystem när regeringen ”så grovt skär ned på forskning och innovation”?
Gellerman sa först att en bättre kostnadskontroll över Trafikverkets utgifter kan skapa utrymme för mer pengar till forskning i framtiden. Därefter höll hon med om att det finns frågetecken kring besparingsbeslutet.
”Jag delar ledamotens undran när det gäller vad detta kommer att få för konsekvenser. Jag utgår från att Trafikverket återkommer om de ser att det får alldeles för stora konsekvenser för forskningen framöver”, sa riksdagsledamoten.
Står sig sämre internationellt
Johan Woxenius på Göteborgs Universitet framhåller att Sverige än så länge har en internationellt sett slagkraftig forskningsmiljö men att det internationella samarbetet blir svårare med regeringens förslag.
– Internationellt har vi gott anseende och inflytande, och vi kan ta hem internationell kunskap tack vare det.
Måste vi göra så mycket av denna forskning i Sverige då? Kan man inte åka på internationella forskningskonferenser och läsa forskningstidskrifter?
– Jo, för ett tag, men vi måste kunna tillräckligt mycket för att kunna förstå de vetenskapliga bidragen och tolka dem i ett nationellt sammanhang. Det är klart vi kan sitta hemma och läsa tidskrifter, men efter en tid skulle vi inte längre förstå vad de handlar om.
Av Rickard Jakbo
Regeringens nationella plan och forskningen
Planen omfattar nära 1 171 miljarder på 12 år, (eller cirka 100 miljarder kronor per år), vilket är en ökning med 27 procent mot den förra infrastrukturplanen. Av dessa ska fyra miljarder kronor gå till forskning och innovation. Dessa medel ska styras mot ökad effektivitet och produktivitet inom infrastruktursektorn samt ökad elektrifiering och automatisering samt digitala tjänster.
