Underhållsskulden i transportsektorn kan göra att den ansedda svenska transportforskningen växlar ned. Trafikverket föreslår nämligen en frysning av anslagsnivåerna fram till 2037 – i praktiken en minskning.
– Det innebär att dagens minskade skara logistikdoktorander kan bli ännu färre, varnar professor Johan Woxenius.
I ljuset av bland annat beredskaps- och klimatutmaningarna menar de flesta att transportsektorn behöver mer forskning. Ändå föreslår Trafikverket en sänkt ambitionsnivå i sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026 – 2037. Det här väcker kritik. Chalmers och Göteborgs universitet, GU, vänder sig i sitt gemensamma remissvar mot frysningen av de årliga satsningarna. Det ”innebär i praktiken en sänkt ambition”, skriver de.
Foto Volvo Group
– Om det inte hade dykt upp några nya forskningsfrågor hade vi kunnat leva med en frysning, men vi ska täcka allt mer, till exempel totalförsvarsfrågorna, och frågorna blir mer komplexa, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens logistik och koordinator för Transportforskningen vid Göteborgs universitet.
KTH är inne på samma linje. Att endast 0,6 procent av det totala anslaget ska gå till FoI är alldeles för lite, menar man. Forskningsinstitutet VTI skriver i sitt remissvar att forskningsanslaget under alla omständigheter bör räknas upp för att följa förväntad pris- och löneutveckling.
Kan näringslivet växla upp och kompensera för ambitionssänkningen?
– Vi får en hel del medel från näringslivet, men storleken kan inte jämföras med statliga medel och när det gäller system- och samhällsfrågor är det svårt att motivera att enskilda företag finansierar. Jag tycker det är dumsnålt att minska på forskningspengarna då kunskap gör att vi kan spara pengar på till exempel infrastrukturinvesteringar, säger Johan Woxenius.
Slår mot doktoranderna
Förslaget innebär att anslaget ligger fast på ungefär 600 miljoner årligen under 12 år, vilket är ungefär som i dag. Det här innebär att forskarutbildningarna kan drabbas. Doktoranderna fungerar nämligen som ett ekonomiskt dragspel på institutionerna, förklarar professorn. Blir det ont om pengar är konsekvensen ofta färre doktorander. Till saken hör att både Chalmers och GU under de senaste 20 åren sett en utveckling mot allt färre doktorander inom logistik. För tio år sedan hade GU cirka tio logistikdoktorander. I dag har man tre.
Pengarna behövs operativt
Magnus Blinge var forskningsledare på Scania fram till 2024 och är idag enhetschef för forskning och innovation på Trafikverket. Enligt honom råder det stor konkurrens om Trafikverkets pengar, vilket är bakgrunden till förslaget.
– De operationella och taktiska behoven är så stora att Trafikverket måste se till att det finns pengar till dem. Det har varit mycket störningar i infrastrukturen och det behövs nya investeringar, konstaterar han.
Hur kommer detta att påverka transportforskningen i Sverige?
– På kort sikt ser vi inga större direkta effekter. På längre sikt kan det däremot få betydelse, eftersom transportsystemet står inför en ökande komplexitet. Det handlar om frågor som beredskap och robusthet, automatisering och digitalisering samt omställningen till ett hållbart och klimatneutralt transportsystem, där behovet av forskning och innovation snarare ökar än minskar.
Är denna minskning något ni måste ta hänsyn till i era prioriteringar?
– Ja, prioriteringarna behöver bli tydligare, så att tillgängliga forskningsmedel används där de ger störst samhällsnytta. Jag kan inte ge exempel på vad man kan ta bort. Inför nästa år har vi inte tagit bort något, utan det kommer längre fram. Vad som är viktigt är att vi måste säkerställa att vi har en bra kompetensförsörjning i framtiden.
Största forskningsfinansiären
Trafikverkets betydelse för den svenska transportforskningen är stor – ingen annan offentlig aktör kan mäta sig med deras forskningsbudget. Vinnova och Energimyndigheten finansierar visserligen också transportforskning, men de fokuserar inte på transportsystemet på helhetsnivå. De har inte heller lika mycket ansvar för att forskningsresultaten verkligen används, förklarar Magnus Blinge.
Det är bland annat här som Trafikverkets finansiering av akademisk forskning kommer in i bilden. Man har ett ansvar för kompetensförsörjningen.
– Vi förser transportsystemet med kompetens, och har vi inte en god transportsektorskunskap drabbas undervisningen och akademin, och dess forskare kan sägas bedriva undervisning för hela transportbranschen, säger Magnus Blinge.
0.6 procent av pengarna till forskning
Nationell plan för transportinfrastrukturen beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas, och revideras vart fjärde år. I planen för åren 2026–2037 har regeringen gett en ekonomisk ram på 1 171 miljarder kronor, vilket är en ökning med över 200 miljarder kronor.
Av dessa föreslår Trafikverket att 7,4 miljarder kronor – eller 0,6 procent av den totala budgeten – ska gå till FoI. Regeringen fattar beslut under våren om hur den slutliga nationella planen blir.
Av Rikard Jakbo
