Nooshi Dagostar (V) kräver sänkta matpriser och uppmanar till bojkott mot svenska handlare i sociala medier; samtidigt kallar finansministern till sig matjättarna för att diskutera de stigande priserna. Enligt Livsmedelsföretagen beror dock de ökade matpriserna de senaste åren på helt andra faktorer, som kriget i Ukraina och den svaga svenska kronan. Enligt senaste Dagligvaruindex för februari ökade matpriserna med 3,9 procent, i nivå med övriga Europa, och försäljningen med 1,3 procent.
Den senaste tiden har en planerad bojkott av de svenska matjättarna tagit fart på sociala medier som en protest mot de stigande matpriserna, något som bl a Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar hakat på. Hon kräver en ökad transparens i prissättningen och en lagändring som ska göra det möjligt att driva fristående matbutiker. Men det är inte bara oppositionen som ifrågasätter prisökningarna. Finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren har aviserat att de kommer kalla till sig matjättarna för att diskutera läget och samarbeta för lägre matpriser.
Enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen beror dock prisökningarna de senaste åren på att det blivit betydligt dyrare att producera livsmedel, effekter av till en början Coronapandemin och sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022. Ukraina är en stor livsmedelsproducent och att frigöra sig från rysk gas har kostat i form av höga energiproser – som slår på matpriserna. De höga matpriserna påverkas också av den svaga kronan, som gör import av bl a råvaror och drivmedel dyrare, dåliga skördar, ränteökningar och det eftersatta elsystemet. Sverige har en självförsörjningsgrad vad gäller livsmedel på enbart 50 procent. Framöver finns också stor osäkerhet kring Trumps ekonomiska utrikespolitik. Trots detta spenderar svenskarna lika mycket av sin inkomst på mat som EU-snittet, ca 13 procent.
Prisökningstakten mattas av
Enligt Svensk Dagligvaruhandel har också prisökningstakten mattats av. Inflationen för livsmedel och alkoholfria drycker uppgick till 3,9 procent. Deras senaste Dagligvaruindex för februari månad visar att den kalenderkorrigerade försäljningsutvecklingen uppgick till 4,9 procent jämfört med februari 2024. Det gör att försäljningsutvecklingen under månaden, justerat för både inflation och kalenderkorrigering, estimeras till 1 procent.
– Februari månad präglades av fortsatt global osäkerhet och inflationsoro, vilket påverkade dagligvaruhandeln. Trots den förhållandevis höga livsmedelsinflationen i februari är prisökningstakten idag på en avsevärt lägre nivå än när den var som högst för två år sedan. Det är även viktigt att ha förståelse för att priserna inte ökar mer i Sverige än vad de gör i övriga Europa, kommenterar Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.
Försäljningsutvecklingen i butik uppgick i februari till 1,4 procent jämfört med samma månad i fjol. Försäljningen i e-handeln minskade med 0,6 procent. Hemleverans minskade med 2,3 procent och upphämtning i butik ökade med 1,7 procent. E-handelns andel av dagligvaruförsäljningen uppgick i februari till 4,6 procent.
– Trots en svagt negativ e-handelsutveckling i februari förblev e-handelsandelen stabil på 4,6 procent. E-handelsförsäljningen med upphämtning i butik fortsatte att växa och februari var den 14:e månaden i rad med en positiv tillväxt, kommenterar Karin Brynell.
