Inför valrörelsen 2022 ville SD sänka bränsleskatten för att maten skulle bli billigare. Någon sådan koppling fanns dock inte. De stora anledningarna till att matpriserna steg 2022–2023 är Corona-pandemin och Rysslands invasionskrig i Ukraina, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Framöver kan även Trumps tullar komma att påverka.
Orsak och verkan är svårt för politiken. Kinesiske diktatorn Mao Zedong uppmanade 1958 det kinesiska folket att utrota alla sparvar eftersom de stal spannmål på fälten. Resultatet blev ett rubbat ekosystem och ökat antal skadeinsekter som förstörde grödorna och en enorm svältkatastrof.
2022–2023 ökade matpriserna med i snitt 24 procent, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Samtidigt gick den svenska livsmedelsindustrin med förlust, och lönsamheten har fortfarande inte återhämtat sig. Vad beror detta på?
Expertens förklaring:
Carl Eckerdal är sedan 2009 chefekonom på Livsmedelsföretagen, en bransch- och arbetsgivarorganisation som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter.
I en artikel hos Livsmedelsföretagen förklarar han vad som hänt och vad som väntas ske kring matpriserna framöver:
”Globalt berodde de ökade livsmedelspriserna under dessa år på två saker: Coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina. För svensk del måste vi även räkna in effekterna av den urvattnade kronan.”
- Coronapandemin ledde till en kraftigt minskad konsumtion och produktion på global nivå. För att vända den globala recessionen sjösattes generös penning- och finanspolitik världen över, något som ökade efterfrågan väldigt snabbt. När företagen drog igång produktionen samtidigt uppstod det en global brist på komponenter, insatsvaror, transporter, förpackningsmaterial, med mera. Den här bristen drev upp företagens produktionskostnader – och därmed priserna – till väldigt höga nivåer. Här lades grunden för den globala inflationen.
- Rysslands brutala invasion av Ukraina i februari 2022 förvärrade situationen ytterligare. Ukraina är en stor exportör av bland annat spannmål, och kriget satte under en period stopp för landets export. Det här drev upp råvarupriserna rejält. Invasionen ledde även till att priset på olja och naturgas steg. Det fick i sin tur priset på el- och energi att stiga, framförallt i Europa som importerar mycket gas från Ryssland. Eftersom olja och energi är en insatsvara i produktionen av andra varor drev det så småningom upp priserna på många andra varor.
Den kombinerade effekten av pandemin och kriget i Ukraina blev att kostnaderna för allt som krävs för att producera livsmedel – råvaror, insatsvaror, drivmedel, energi, transporter och förpackningsmaterial – ökade explosionsartat. I Sverige fördyrades produktionen ytterligare av den rekordsvaga svenska kronan. Alla rå- och insatsvaror och förpackningsmaterial som svenska livsmedelsproducenter måste importera – och det är en hel del – handlas i euro eller dollar. I takt med att kronan tappade i värde fördyrades importen, och det gällde givetvis även för de livsmedel som handeln importerar.
”Det finns andra faktorer som också bidrog till att öka företagens kostnader, bland annat dåliga skördar, ränteökningar och det eftersatta svenska elsystemet. Tillsammans med pandemin, kriget i Ukraina och kronans låga värde skapade de en perfekt storm som svenska livsmedelsproducenter fortfarande försöker återhämta sig från.”
Men kommer maten inte bli lika billig som den var innan 2022?
”För att matpriserna ska sjunka måste företagens kostnader minska, och just nu finns det inget som talar för breda kostnadsminskningar. Jag ser snarare en risk för den motsatta utvecklingen, bland annat på grund av ökande geopolitisk osäkerhet, mer frekventa extremväder, en fortsatt svag krona och ökande kostnader för avfallshantering. Jag ser inte heller några större politiska initiativ som syftar till att göra det billigare och enklare att producera livsmedel. Om inte det händer något väldigt radikalt så tror jag att vi måste vänja oss vid de här högre prisnivåerna.
I sammanhanget kan det vara bra att komma ihåg att även efter de stora prishöjningarna 2022–2023 så lägger vi svenskar fortfarande en förhållandevis liten del av vår inkomst på livsmedel. Förra året la vi cirka 13 procent vilket är i nivå med genomsnittet för EU-länderna. I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittshushåll till 44 procent av de totala inkomsterna. Samma siffra år 1952 var 33 procent, och sedan 1990-talet har andelen legat stabilt runt 12–13 procent. ”
Finns det inga ljuspunkter då?
”Det finns givetvis ljuspunkter också. Inflationen är under kontroll, för tillfället i alla fall, och räntorna är på väg ner. Det är två väldigt viktiga faktorer för återhämtning. Förhoppningsvis börjar konsumenternas köpkraft snart öka igen. Men vi befinner oss fortfarande i en rejäl lågkonjunktur, som enligt KI:s senaste prognos kommer hålla i sig till 2026. Arbetslösheten är hög och svensk export hämmas av den svaga konjunkturutvecklingen i euroområdet. Den urvattnade kronan fortsätter att vara ett stort bekymmer för stora delar av svensk industri.
Tyvärr ser vi också ökad ekonomisk och geopolitisk oro, inte minst kring vad Donald Trump kommer göra. Hans hot om höga tullar och andra handelshinder kan slå hårt mot den globala ekonomin. Vi ser också hur allt mer frekventa extremväder har lett till väldigt dåliga skördar på till exempel kaffe och kakao. Effekterna av klimatförändringarna kommer fortsätta att driva upp kostnaderna och priserna.
Sammanfattningsvis är risken stor att både 2025 och 2026 kommer vara väldigt utmanande för många svenska livsmedelsproducenter.
