Idag presenterade regeringen innehållet i infrastrukturpropositionen för 2026–2037. Planeringsramen ökar till 1 171 miljarder kronor, där 607 miljarder kronor ska användas för utveckling av transportsystemet, 210 miljoner gå till underhåll av järnvägar och 354 miljoner kronor till underhåll av vägnätet. ”Regeringen går från ord till handling och lägger om infrastrukturpolitiken med fokus på tillväxt och sysselsättning, kommenterar Nils Paul, infrastrukturexpert hos Svenskt Näringsliv.
Propositionen innehåller förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Planeringsramen ökar till 1 171 miljarder kronor, där 607 miljarder ska användas för utveckling av transportsystemet 210 till underhåll av järnvägar och 354 till underhåll av vägnätet. Flera näringslivsorganisationer välkomnar satsningarna på underhåll:
– Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens satsning på infrastruktur, regeringen går från ord till handling och lägger om infrastrukturpolitiken med fokus på tillväxt och sysselsättning, kommenterar Nils Paul. expert infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.
Även branschorganisationen Byggföretagen är nöjda:
– Politiken gör bra prioriteringar i propositionen. Stort fokus på underhållsskulden är något som Byggföretagen, och andra näringslivsorganisationer, har påtalat länge, kommenterar Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
Isbrytare måste in
Skogsindustrierna är positiva till regeringens tydliga fokus på underhåll och bärighet men hade velat se riktade medel till en förnyad isbrytarflotta.
– Det finns ett omedelbart behov av att stärka Sveriges isbrytarflotta. Konsekvenserna av underhållsskulden inom isbrytarflottan riskerar slå mot svensk export. Efter att riksdagen beslutat om infrastrukturpropositionen så är det viktigt att det i den efterföljande åtgärdsplaneringen tydligt avsätts medel för att förnya isbrytarflottan, kommenterar Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
Infrastrukturpolitiken spelar en central roll för svensk skogsindustri, som är landets största transportköpare med råvaru- och leveranstransporter på såväl väg som järnväg och sjöfart. Skogsindustrierna menar att propositionens prioritering av bärighet och underhåll måste bestå över tid och att politiken genomförs på ett kostnadseffektivt sätt. Särskilt viktigt är att BK4-vägnätet blir fullt utbyggt och att flaskhalsar i väg- och järnvägsnätet åtgärdas.
– Fler statliga och kommunala vägar öppna för tyngre lastbilar och åtgärder för att få bort flaskhalsarna i vårt väg- och järnvägssystem ger ökad transporteffektivitet. Det skulle avsevärt förbättra transportflödena samtidigt som det skulle skapa förutsättningar för elektrifiering av de tunga transporterna, vilket bidrar till minskade klimatavtryck. Det är även i linje med skogsindustrins Framtidsagenda som har ökad klimatnytta som ett våra framtidslöften.
Mycket fokus på väg
2030-sekretariatet, en branschorganisation som jobbar för transportsektorns omställning, anser även de att underhållsfokuset är välkommet, men ifrågasätter att så mycket av pengarna går till väg.
– Enligt regeringen ska 72 procent av vårt resande fortfarande ske med bil år 2045, och bara 15 procent med tåg. Jämfört med idag ska bilen bara minska en procentenhet och tåget bara öka två. Liksom expertmyndigheter och länsstyrelser, ifrågasätter vi kraftigt dessa prognoser som har stor betydelse för var man lägger krutet, kommenterar Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.
2030-sekretariatet välkomnar att regeringen tydligt slår fast att de nationella etapp- och sektorsvisa klimatmålen ska nås, men konstaterar att propositionen har ett starkt fokus på klimatmålet för år 2045, då merparten av vägtrafiken är eldriven.
– I närtid och under hela perioden fram till 2037 är en stor del av vägtransporterna inte eldrivna, särskilt efter att regeringen tagit bort stimulansen till elbilarna och sänker skatten på fossila drivmedel. Därför är det viktigt att tydligare satsa på gång, cykel och kollektivtrafik inom steg 1 och 2 av fyrstegsprincipen, och att bygga ut och vidmakthålla järnvägen mer än med den futtiga ökning som nu föreslås, fortsätter Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.
Av Klara Eriksson
