Stoppet i Suezkanalen ledde till förluster på nästan 89 miljoner dollar för danska rederiet Maersk, främst från lagerhållningen av containrar. Det visar en ny kartläggning som genomförts i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Metoden kan användas för att analysera den pågående krisen i Röda havet.
Den 23 mars 2021 gick containerfartyget Ever Given på grund i Suezkanalen. Blockeringen varade i sex dagar och orsakade stora logistikstörningar världen över. Ungefär fyra femtedelar av den internationella handeln sker med sjöfartstransporter och en vanlig dag passerar runt 50 containerfartyg genom Suezkanalen.
Nu har ett forskarteam tagit fram en modell för hur man räkna ut de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna, såväl vid stoppet i Suezkanalen som andra störningar i sjöfartslogistiken. En av författarna till studien är Kevin Cullinane, professor i internationell logistik och transportekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
– Blockeringen visar sårbarheten i våra globala transportkedjor och de enorma kostnader som kan uppstå vid en störning. Våra resultat betonar behovet av robusta beredskapsplaner och alternativa transportvägar för att minimera framtida risker, kommenterar Kevin Cullinane.
Kostsam lagerhållning och högre utsläpp
Studiens resultat är baserat på data från Maersks flotta, som står för en tredjedel av alla handelsfartyg som drabbades av blockeringen. Totalt påverkades 69 av rederiets fartyg, antingen genom omdirigering via Godahoppsudden eller förseningar vid Suezkanalen. Av rederiets totala förlust på 89 miljoner dollar står kostnaden för lagerhållning av containrar för den största utgiften: 76 miljoner dollar. Resterande består av fartygskostnader och miljökostnader.
Blockeringen ökade flottans koldioxidutsläpp med 44 574 ton till följd av förlängda resor och väntetider.
För Suezkanalmyndigheten resulterade omvägarna i en förlust på 5,9 miljoner dollar.
Studiens metod går att applicera på andra logistikstörningar, t ex de som just nu sker i Röda havet till följd av huthirebellernas attacker mot lastfartyg. Vapenvilan i Gaza har dock öppnat för spekulationer om när Suezkanalen kan bli farbar igen. Många fartyg dirigeras idag runt Godahoppsudden istället för den vanliga rutten via Suezkanalen.
– Med tanke på det stora antalet fartyg som omdirigeras under en längre period är konsekvenserna mycket större nu, både när det gäller lagerhållningskostnader och koldioxidutsläpp. Forskare kan tillämpa vårt ramverk för att analysera de extra kostnaderna som denna stora störning medför för den globala sjöfarten, avslutar Kevin Cullinane.
