KRÖNIKA Det vemod, den frustration och vardagskamp som många tredjepartslogistiker just nu upplever kommer att gå över, skriver DLs krönikör Tobias Jonasson i senaste numret av Dagens Logistik.
Ur Dagens Logistik nummer 2 2025 – nytt nummer ute nu!
Den explosiva e-handelsutvecklingen under pandemiåren medförde rekordstor efterfrågan på logistik. Under helåret 2020 ökade svensk e-handel med ca 40 procent i omsättning, vilket skapade ett omfattande behov av externa lagertjänster. Pandemin väckte också en ny medvetenhet om leveranskedjornas sårbarhet, som bland annat ledde till att varuägare investerade i extra lagerbuffertar. 3PL-sektorn växte snabbt för att möta denna nya efterfrågan. Mer lageryta än någonsin tidigare byggdes ut, både för att täcka det omedelbara behovet, och i förberedelse för framtida tillväxt. Under perioden 2021–2022 utgjorde nya 3PL-ytor ungefär en fjärdedel av all ny logistikyta i Sverige.
När e-handeln och konjunkturen bromsade in snabbare än väntat i kombination med en rekordstor tillförsel av nya ytor har 3PL-aktörerna fått det svårt att fylla sin kapacitet. I försök att anpassa sig har flera aktörer samlokaliserat sina verksamheter till färre anläggningar. Förutom skalfördelar i den operativa driften skapas även bättre möjligheter att avgränsat hyra ut överflödiga ytor i andra hand. Att hitta hyresgäster försvåras dock av att den generella vakansgraden på logistikytor också har ökat samt att redan uthyrda ytor i många fall har låg beläggning. Det är numera heller inte ovanligt att varuägare erbjuder korttidsuthyrning till andra företag för att täcka sina hyreskostnader.
En annan trend är att 3PL-företag breddar sina erbjudanden. En bredare kundbas innebär både ökad marknadsexponering och lägre risk vid branschspecifika nedgångar. Exempelvis har aktörer utanför livsmedelslogistiken valt att utmana mer specialiserade aktörer genom investeringar i kyl- och fryslager. Andra har kompletterat sina tjänster med olika typer av förädling, monteringsaktiviteter och returhantering. På så sätt får leverantörerna tillgång till mer av kundernas logistik och därmed ett bättre utnyttjande av sina lagerytor.
Trots anpassningar tycks överkapaciteten i lagerytor fortsatt vara omfattande. Eftersom beläggningen dessutom är ojämnt fördelad mellan aktörerna förstärks effekten av att enskilda leverantörer tvingas bygga till för att hantera nya uppdrag. Resultatet blir att ny kapacitet byggs trots att befintlig står outnyttjad. Goda nyheter för kunderna? Inte nödvändigtvis.
Att pris inte är detsamma som kostnad gäller dock i synnerhet inom tredjepartslogistik. En billig lösning som inte fungerar kan nämligen bli mycket dyr.
Enligt klassisk ekonomisk teori leder kapacitetsöverskott och stort utbud till lägre priser och därmed en fördel för kunden. Utmaningen blir att skilja mellan aktörer som kan tillhandahålla rätt kostnadseffektivitet och service från de vars erbjudande snarare är del av en överlevnadsstrategi. Att pris inte är detsamma som kostnad gäller dock i synnerhet inom tredjepartslogistik. En billig lösning som inte fungerar kan nämligen bli mycket dyr.
Allt är dock inte nattsvart. Tredjepartslogistik behövs. Det råder ingen tvekan om att rätt sammanhang och lösning skapar värde. Det vemod, den frustration och vardagskamp som många tredjepartslogistiker just nu upplever kommer att gå över. Branschen växer och balansen mellan utbud på lagerytor och efterfrågan kommer att bli bättre. Efter regn kommer solsken, som det brukar heta. Eller som någon sjöng: “Hard times come again no more”.
Tobias Jonasson
