Andelen använda hållbara biodrivmedel var 13,2 procent under första kvartalet 2024 – en halvering jämfört med samma period 2023. Sammantaget ökar koldioxidutsläppen från bensin och diesel under första kvartalet 2024 med knappt 24 procent, till följd av förändringarna i reduktionsplikten, enligt branschorganisationen Drivkraft Sverige – som pekar på att det blir svårt för näringslivet att förutsäga vad som kommer att gälla efter nästa val.
Drivkraft Sveriges rapport Omställningsbarometern visar att andelen biodrivmedel under kvartal 1 2024 var 13,2 procent, vilket kan jämföras med 27,8 procent för motsvarande period föregående år.
– Detta utgör ett tydligt trendbrott i användningen av biodrivmedel och beror på en minskad ambition inom reduktionsplikten, kommenterar Viktor Gunnarsson ansvarig för Konkurrenskraftsfrågor på Drivkraft Sverige.
Samtidigt ökade andelen rena eller höginblandade biodrivmedel av drivmedelsleveranserna från 6,3 procent till 8,4 procent. . Detta främst genom ökade mängder av HVO100.
– Enligt vår bedömning innebär förändringarna från årsskiftet sammantaget att de fossila koldioxidutsläppen ökat med ca 24 procent första kvartalet 2024 jämfört med motsvarande tid 2023, trots att rena och höginblandade biodrivmedel ökar, fortsätter Viktor Gunnarsson.
Det här gör att även Sveriges utsläpp riskerar att öka då transportsektorn står för 31 procent av Sveriges utsläpp.
Oklara förutsättningar näringslivet framöver
Sverige hade länge en särställning med högst andel biodrivmedel i hela Europa – mycket tack vara reduktionsplikten och innan det tack vare den omfattande skattebefrielsen. Regeringens sänkning av reduktionsplikten till sex procent för bensin och diesel har förändrat detta.
Vad som händer efter 2026 när det gäller biodrivmedel i vägtrafiken och därmed för koldioxidutsläppen är i dagsläget mycket oklart, skriver Drivkraft Sverige.
– Regeringen har med sikte på EU-målen lovat att tillsätta en bred styrmedelsutredning samt återkomma med vad som händer med reduktionsplikten efter 2026. Klart och tydligt ledarskap i dessa frågor vore välkommet för att ge drivmedelsbranschen möjlighet att bidra till omställningen på ett effektivt sätt, avslutar Viktor Gunnarsson.
