Trafikverket analyserar olika alternativ inför nästa upphandling av Gotlandstrafiken, bl a för att hålla nere biljett- och transportpriserna. Det ena alternativet innebär statligt ägda fartyg och upphandlad drift. Enligt Svensk Sjöfart riskerar ett förstatligande att leda till en eftersatt flotta, i stil med isbrytarflottan.
Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera två organisatoriska alternativ för den kommande upphandlingen av färjetrafiken till och från Gotland. Det ena innebär en sammanhållen upphandling av både fartyg och drift, det andra innebär att staten går in som ägare av fartygen och driften upphandlas separat. Därtill kommer en översyn gällande biljett- och transportpriser.
Målet är att färjetrafik enligt ett nytt avtal ska kunna påbörjas 2035.
– En väl fungerande färjetrafik är av yttersta vikt för människor och företag på Gotland. Redan 2021 lade Trafikverket fram förslag om statligt ägda fartyg, men den dåvarande regeringen gick inte vidare med förslaget. Mot bakgrund av prisutvecklingen de senaste åren anser regeringen att Trafikverket bör utreda detta på nytt. Även det säkerhetspolitiska läget och förutsättningarna för statlig rådighet över fartygen gör att frågan om statligt ägda fartyg har aktualiserats, kommenterar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
När Trafikverket utreder alternativet med statligt ägda fartyg ska hänsyn tas till det militära och civila försvarets behov och den utredning som pågår om en reservhamn i Kappelshamn. Myndigheten ska också se över förutsättningarna för fossilfri färjetrafik.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026.
Risker med förstatligande
Branschorganisationen Svensk Sjöfart välkomnar att regeringen ser över hur Gotlandstrafiken kan stärkas och hur villkoren kan förbättras. Samtidigt väcker delar av uppdraget frågor.
– Det är förvånande att regeringen återigen väljer att utreda statligt ägande av fartyg. Den senaste utredningen visade att detta riskerar att bli ett sämre alternativ för resenärerna, innebära högre kostnader för staten och dessutom försena omställningen till en klimatneutral trafik till och från Gotland, kommenterar Anders Hermansson, vd för Svensk Sjöfart.
Organisationen lyfter att hanteringen av övriga statliga fartyg, som isbrytarflottan, har stora utmaningar. Flottan blir allt äldre och upphandlingen 2024 fick skalas ned så att två fartyg blev ett. Risken är att Gotlandstrafiken hamnar i en liknande situation med åldrande fartyg och utdragna förnyelseprocesser. Organisationen tycker istället att staten bör dra lärdom av den privata rederinäringens innovationskraft.
Till exempel inledde Gotlandsbolaget bygget av sin nya katamaran i veckan. Rederiet investerar ca två miljarder kronor i ett fartyg med banbrytande teknik för att bidra till Sveriges miljö- och klimatmål medan man säkerställer en snabb och effektiv trafik.
– Erfarenheterna visar att när privata aktörer ges ansvar för investering och byggnation kan leveranser ske både snabbare och mer kostnadseffektivt. Det är en viktig lärdom inför kommande beslut, kommenterar Anders Hermansson.
