Den som får sina arbetsorder av en algoritm mår sämre och råkar ut för fler olyckor än den som har mänsklig arbetsledning, enligt en studie från Karolinska Institutet.
– Det finns tydliga korrelationer – inte minst inom psykisk påfrestning för chaufförer och antalet arbetsolyckor på lager, berättar Karin Nilsson, forskare i Arbets- och miljömedicin, KI.
Ur Dagens Logistik nr 1 2026 – utkommer nästa vecka
AI-baserade system styr i dag inte bara rutter, plockordning och leveranstider i logistiken, utan även arbetstakt, prioriteringar och uppföljning av personal.
– Arbetsledaren ersätts allt oftare av ett system, där algoritmen bestämmer hur arbetet ska utföras och ger feedback på prestationen. Allt mäts och loggas, ofta på sekundnivå, säger Karin Nilsson.
De senaste åren har hon och hennes kollegor vid Institutet för Miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet studerat hur denna algoritmiska arbetsledning påverkar logistikanställda. Och forskningsresultaten oroar: I november 2025 publicerade gruppen en enkätstudie som besvarats av totalt 978 logistikanställda i Sverige: 592 chaufförer och 378 lagerarbetare. Totalt uppgav 43 procent av de svarande att de hade måttlig eller hög exponering för algoritmisk styrning.
Tydlig belastning för chaufförer
Enligt studien syns tydliga samband mellan algoritmiskt ledarskap och sämre upplevd arbetsmiljö i svaren. För chaufförer var effekterna tydligast: De som jobbade med hög grad av algoritmisk styrning hade mer än dubbelt så hög risk för psykologisk stress jämfört med de med låg exponering. Även sömnstörningar, huvudvärk och muskel- och ledsymtom var vanligare.
– Chaufför är ett arbete där tempot redan är högt och där små avvikelser snabbt får konsekvenser. Det behövs mer forskning, men vi såg tydliga konsekvenser på stress och mående, säger Karin Nilsson.
Fler olyckor i lager
Hos lageranställda var resultaten mer blandade. Dock visade svaren på nästan dubbelt så hög risk för arbetsplatsolyckor vid hög exponering.
– På lager ser vi färre samband med fysisk smärta, men fler olyckor. Det kan handla om högt tempo, tät uppföljning och snabba omprioriteringar som sker utan mänsklig dialog.
Hur systemen används avgör
De samlade resultaten visade på ökad stress, fler olyckor och muskel- och skelettbesvär med algoritmisk styrning. Men enligt Karin Nilsson är det inte tekniken i sig boven.
– Effekten varierar kraftigt beroende på hur tekniken används. Algoritmer kan vara ett stöd, men när de används som ersättning för ledarskap uppstår problem. Det handlar om hur systemen implementeras och hur mycket inflytande medarbetarna har.
I en tidigare fallstudier har forskargruppen jämfört verksamheter där algoritmer används i dialog med personalen, och arbetsplatser där systemen styr mer strikt, med stora skillnader i hur personalen upplevde systemen.
Det blir svårt att känna stolthet när prestationen reduceras till en siffra
Trots riskerna finns också positiva effekter.
– Många upplever algoritmer som mer rättvisa än chefer. Systemet favoriserar ingen och besluten blir mer transparenta. Det kan också sänka tröskeln in i arbetslivet, till exempel genom språkanpassad introduktion.
Men baksidan är tydlig.
– Låg tröskel in innebär ofta låg tröskel ut. Det kan vara svårt att känna stolthet och motivation när man reduceras till en siffra.
Karin Nilsson varnar också att data som samlas in för ett syfte börjar användas för ett annat, t ex individuell prestationsmätning.
– Många organisationer underskattar hur stor påverkan digitaliseringen faktiskt får. Det räcker inte att byta papper mot padda. Tekniken måste integreras i arbetsmiljöarbetet: rätt använd kan den öka effektiviteten och förbättra arbetsvillkoren, men fel använd riskerar vi att skada både verksamhet och medarbetare, säger hon.
Av Hilda Hultén
