EU-parlamentet och EUs medlemsländer kom inatt överens om att införa tulluppgörelsen om 15 procents tullavgift på europeiska varor, enligt ett pressmeddelande från parlamentet. EU förbehåller sig också rätten att riva upp avtalet om USA höjer de så kallade ståltullarna över den nya gränsen.
På onsdagsmorgonen ska EU-parlamentet och EU-rådet ha kommit överens om att införa den omtalade tulluppgörelsen med USA, som kom till redan förra sommaren men har behandlats inom EU. Avtalet innebär i praktiken 15 procents tullavgift på de flesta europeiska varor som importeras till USA. Tanken är att avtalet ska ge tydligare och mer stabila handelsförhållanden.
EU lyckades också låsa Trumps så kallade ståltullar till 15 procent. Det var för drygt ett år sedan som USA införde tullar på stål och aluminium, bland annat från EU, på 25 procent. Den uttalade ambitionen var att det skulle stärka landets inhemska produktion. Om USA skulle få för sig att ännu en gång höja dessa tullar över det nya taket på 15 procent förbehåller sig unionen rätten att upphäva avtalet.
Avtalet har också en så kallad solnedgångs-klausul (sunset clause) som innebär att de nya tullarna löper ut den 31 december 2029 om avtalet inte förlängs.
Handelskrigets effekter
På Fastighetsvärldens årliga seminarium Logistik & Fastigheter i februari talade Per Altenberg, chefsekonom vid Kommerskollegium, om hur Trumps handelskrig påverkat den svenska marknaden. Det korta svaret han gav då är att både Sverige och Europa har påverkats mindre än man först befarade. Den totala exporten bedöms knappt förändras på 3-5 års sikt.
Däremot har tullkriget satt regionala spår. Exempelvis minskade svensk export till USA med 14 procent från april till december 2025, jämfört med samma period 2024. EU som helhet har dock inte minskat i samma takt, vilket antyder att andra faktorer än bara amerikanska tullar påverkar handeln,som global efterfrågan.
