Trumps handelskrig får mindre påverkan på handelsflödena än Sverige först befarade. Men går vi till motvärn så kan effekten trappas upp. Och även om läget är bekymrande så är det från en handelsekonoms perspektiv lite av en dröm.
– Det är väldigt spännande just nu… vi får verkligen testa våra teorier och se vad som händer i verkligheten, sa Per Altenberg, chefsekonom vid Kommerskollegium på Logistik & Fastigheter.
Fastighetsvärldens årliga seminarium Logistik & Fastigheter i Eskilstuna den 3 februari inleddes av Per Altenberg, chefsekonom vid Kommerskollegium, som bjöd på en omvärldsspaning om läget för världshandeln framåt och hur politiska beslut och handelsmönster påverkar svenska logistikkedjor. I sitt anförande delade han både simulerade scenarier och verkliga handelsdata – samt reflekterade över geopolitiska risker och möjligheter för framtidens handelsflöden. Han konstaterade att dagens handelspolitik är mer osäker och mindre regelstyrd än tidigare:
– Vi har levt i en tid länge som har präglats av WTOs regler om icke‑diskriminering och transparens… nu struntar USA i reglerna, även Kina tummar på dem i många fall.
Förändrade handelsflöden
USAs införande av höga tullar – från cirka 2,5 procent till omkring 18 procent i vissa sektorer – har lett till att handelsmönster förändras, länder anpassar sina flöden bort från tidigare partners. Även Sverige och Europa påverkas – men kanske inte så mycket som man först befarade. Enligt Kommerskollegiums senaste simuleringar påverkas Sveriges och Europas totala varuexport knappt något på 3–5 års sikt, eftersom marknader omstruktureras.
– I början kan det uppstå en chock och sen sker anpassningen efter hand, och totalt sett är effekterna små, konstaterar han.
Regionalt får tullkriget dock effekter: Svensk export till USA minskar t ex med ca 6 procent och importen med omkring 11 procent, och mellan Kina och USA är effekten stor: Där minskar Kinas export till USA med 17 procent och USAs till Kina med med 23 procent de närmaste 3–5 åren, enligt Kommerskollegiums simuleringar.
Svagare svensk export till USA
När det gäller faktiska handelsdata – vad som hänt sedan tullarna infördes – så har svensk export till USA minskat mer än modellen förutspått, särskilt inom fordonssektorn och läkemedel. Svensk varuexport till USA minskade med 14 procent från april till december 2025, jämfört med samma period 2024. EU som helhet har dock inte minskat i samma takt, vilket antyder att andra faktorer än bara amerikanska tullar påverkar handeln,som global efterfrågan.
– Allt behöver inte vara effekten av tullar, för det kan vi inte isolera. Man kan dock konstatera att handelsflödena inte försvinner – de flyttar eller förändras, men att geopolitiska risker skapar större osäkerhet än tidigare.
Nya rutter och framtida möjligheter
Altenberg påpekade också att en regelbaserad handelspolitik inte längre är en självklarhet, vilket innebär att handelsrelationerna framöver kan bli mer transaktionsbaserade.
– Det blir mycket mer individuellt både när det gäller länder och kanske till och med företagsnivå.
Han lyfte möjliga nya handelsrutter, särskilt till länder som Indien och Brasilien där skyddstullarna är höga men potentiellt sjunkande, vilket på sikt kan skapa positiva effekter för svenska exportörer.
På logistiksidan nämnde han att omdirigeringar i sjötransport, till exempel runt Suez‑kanalen, påverkar kostnader och ledtider – vilket i sin tur påverkar besluten om logistiknoder och infrastruktursatsningar.
– Förändringarna i världshandeln sker snabbare nu. Men det har alltid funnits risker, och som företag så gäller det som vanligt att balansera risk och avkastning i sina logistik‑ och investeringsbeslut.
Spännande tid
Per Altenberg konstaterade också, med en lätt humoristisk ton, att handelskriget faktiskt är något av en ekonoms dröm – inte för att det är bra för världen, utan för att det ger ekonomer en chans att testa teorier och modeller i verkligheten.
– Det är väldigt spännande just nu… man får verkligen testa våra teorier och räkna på det här, se vad som händer i verkligheten.
Osäkerheten och de dramatiska politiska förändringarna gör att ekonomer nu kan studera den verkliga effekten av tullar, valutaförändringar och handelsflöden, något som annars är svårt att observera “på riktigt”.
– Ur ett akademiskt perspektiv är det här superintressant.
Av Hilda Hultén
