Ebba Eriksson Ahre disputerade vid Lunds tekniska högskola med en avhandling om livsmedelshandelns transformation mot omnihandel 2022. Nu har hon fått ett tvåårigt Postdoc-stipendium av Handelsrådet för att forska i handelns försörjningskedjor. ”Främst ska jag titta på den psykosociala arbetsmiljön i automatiserade handelslager”, berättar hon.
Ebba Eriksson Ahres doktorandstudier ägnades åt hur dagligvaruhandeln hanterat den ökade efterfrågan på e-handel.
– De stora spelarna har ju sedan länge ett väl utbyggt logistiknätverk för butiksdistribution, men som inte alls varit anpassat för e-handel. Jag tittade på utmaningar och strategier för logistikorganisation, nätverk, lager och materialhantering i den transformationen, där även automation blev en viktig aspekt under de sista åren, berättar hon.
Den sista studien i avhandlingen gjordes under pandemin, berättar hon.
– Då fanns det en väldig optimism kring e-handeln med livsmedel, och en tillväxt som kanske stannat upp lite nu, nu är det lite mer oklart hur det ska gå för mat-e-handeln, konstaterar hon.
Postdoc-stipendium från Handelsrådet
Efter föräldraledighet är hon nu tillbaka på avdelningen för teknisk logistik på Lunds universitet, och har sökt och beviljats ett tvåårigt postdoc-stipendium från Handelsrådet. Stödet kommer att användas för att finansiera två års postdoktorala studier som ska bidra till forskning och undervisning om logistikens roll för hållbar handel.
– Jag sökte stipendiet eftersom jag tycker det är intressant och spännande med arbetsmiljö i automatiserade lager, något jag blev intresserad av under mina sista år som doktorand.
Enligt henne finns det ett ökat intresse kring arbetsmiljön i automatiserade lagermiljöer.
– Det finns en allmän uppfattning om att utvecklingen mot en förändrad handel med snabba leveranser, kostnadspress och ökad automation förändrar arbetsförhållanden och arbetsuppgifter på lager, och på vissa sätt till det sämre. Arbetet blir lätt monotont och ensamt, det kognitiva arbetet tas över av systemet, vilket kan innebära att man som lagermedarbetare kanske känner att man förlorar kontroll och självständighet under sin arbetsdag. Samtidigt finns det en vilja hos många handlare att skapa mer hållbara arbetsmiljöer i sina lager.
Psykosocial arbetsmiljö
Både handlare och teknikleverantörer fokuserar främst på ergonomiska aspekter och den fysiska arbetsmiljön, men Ebba Eriksson Ahre vill främst fokusera på den psykosociala arbetsmiljön.
– Jag vill titta på hur man kan arbeta med att designa och bygga system och arbetsuppgifter för att förbättra den miljön och öka välmåendet i lagren.
Än så länge är hon bara precis i början av studien.
– Jag kommer bland annat att samarbeta med två tyska forskare som är bland de världsledande inom lagerforskning när det kommer till människans roll och mående. Förhoppningsvis så kan vi få till en gemensam studie, där vi kan jämföra arbetsmiljöaspekter i Sverige med Tyskland.
Hon vill också titta på aspekter som fackets och lagstiftningens roll för att skapa god psykosocial arbetsmiljö.
– Vi håller på med en inledande studie, där vi intervjuar lager- och logistikchefer om de här frågorna.
Individuella drivkrafter
Hittills är det svårt att säga något generellt om hur man kan skapa en bra psykosocialarbetsmiljö i högautomatiserade handelslager.
– Den tyska forskargruppen har tittat mycket på ergonomi och lärande, som vad man som lagermedarbetare drivs och motiveras av, men mindre på det psykosociala, konstaterar hon.
Ebba Eriksson Ahre ska även titta på utmaningar kopplade till cirkulär ekonomi och försörjningsrisker: I somras publicerade hon och forskarkollegan Andreas Norrman en artikel om beredskap och samverkan i livsmedelssektorn, där man bland annat konstaterar att ansvarsfrågan när det kommer till riskhantering i försröjningskedjorna för livsmedel är otydlig.
– Innan min föräldraledighet kom vi in på beredskapsfrågor och offentlig-privat samverkan inom livsmedel och transport. Vi kunde då konstatera att det fanns en vilja och gemensam problembild, men inte mycket mer: Det var väldigt otydligt vem som hade ansvar för vad och det fanns ingen gemensam målbild. Nu har det förhoppningsvis kommit flera initiativ och strukturer för hur man ska samverka.
Av Hilda Hultén
