Forskningsprojektet Fresme har skapat ett genombrott i den cirkulära industritekniken genom att utvinna ett ton metanol per dag ur masugnsgas, ett av stålindustrins stora utsläppsflöden. Samarbetspartnern Stena kommer använda metanolen från pilotprojektet som bränsle åt färjan Stena Germanica.
Stålindustrin är en av världens största miljöbovar sett till klimatutsläpp, och står för sju procent av de globala utsläppen. Att minska och ta tillvara masugnsgas skulle därför ha stor betydelse.
– Vi har tagit en liten ström gas: 175 kubik av utflödet av gas från stålverket, som är på 300 000 kubik i timmen. Med det har vi tillverkat 1,2 ton metanol om dagen, säger Magnus Lundqvist, projektledare på metallforskningsinstitutet Swerim i Luleå.
– Det här är första gången som man demonstrerar att man från masugnsgas kan tillverka ett flytande bränsle.
Stor utsläppskälla blir råvara
Masugnsgas är ett av tre utsläppsflöden från tillverkningen av stål, och används idag inte till något annat än som värmekälla. Fresme kombinerar flera sedan tidigare utvecklade tekniker för att dels utvinna koldioxid ur gasen, dels använda restenergin till att producera vätgas, som i sin tur används för att tillverka metanol.
En tillförsel av (grön) vätgas krävs, i övrigt är processen cirkulär, och tekniken som utvecklats går lätt att skala upp och kan användas av befintliga stålverk. Metanolen som tillverkas går att sälja, vilket skapar ett positivt affärsincitament för stålindustrin, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar.
Ska driva Stena-färja
Metanol framställd med Fresme-tekniken ska under våren användas för att driva Stena Germanica-färjan (en bit) mellan Göteborg och Kiel. Stena började redan 2015 konvertera just denna färja till metanoldrift för att få ner sina utsläpp och till våren sker jungfrufärden med metanol som ”återvunnits” ur överskottsgas från stålverk.
– I vanliga fall skulle vi säkert ha firat det med någon slags ceremoni, men i och med pandemin får vi se hur det blir, säger Per Stefenson, projektledare på Stena med inriktning på framtida fossilfria bränslen.
Komplement till Hybrit
För inte länge sedan presenterade LKAB, SSAB och Vattenfall sin storsatsning Hybrit som handlar om att ställa om stålproduktionen med hjälp av elektrifiering och vätgas. Men alla stålverk världen över har inte samma tillgång till grön el som den svenska industrin.
– Den här metoden kan bli både ett komplement och ett alternativ till elektrifiering. Även i en elektrifierad lösning som Hybrit vill man sannolikt ha in lite kol i processen, säger Magnus Lundqvist.
– En väldigt stor fördel är att ett stålverk är en stor punktkälla.
Av Klara Eriksson
11 projektpartners
Fresme står för From residual steel gases to methanol, och elva aktörer från sex länder har deltagit i det fyraåriga projektet som EUs forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 har finansierat med 110 miljoner kronor.
Industripartners: Företag: i-deals (Spanien), Carbon Recykling International – CRI (Island), SSAB (Sverige), Array Indistries (Nederländerna), Tata Steel (Nederländerna), Stena Rederi (Sverige), Kisuma Chemicals (Nederländerna). Forskningsinstitut: TNO (Nederländerna), Swerim (Sverige) och NIC – National Institute of Chemistry (Slovenien). Universitet: Politecnico di Milano (Italien).
