Lagom till Black Friday släpps boken Den sista milen, skriven av GP-journalisten Julia Lindblom, som belyser den brutala verkligheten bakom kulisserna hos budjättar som Airmee och Instabee. Boken granskar hur ett komplext nätverk av underleverantörer, digital övervakning och utnyttjande av arbetare skapar en affärsmodell byggd på osäkerhet, konkurser och dåliga löner. ”Utsatta människor med få alternativ betalar priset för de snabba leveranserna”, säger Julia Lindblom.
Medan e-handeln slår rekord såfinns bakom varje paket som levereras direkt till dörren en osynlig armé av gigarbetare. I reportageboken Den sista milen som släpptes 21 november – exakt en vecka innan e-handelshögtiden Black Friday, så granskar journalisten Julia Lindblom de svenska leveransföretagen som lovar fossilfria, rekordsnabba leveranser – enligt henne på bekostnad av de som gör jobbet.
– Budbranschen har i takt med e-handelns ökande marknadsandelar blivit alltmer central i våra liv, men samtidigt är det en relativt osynlig bransch som många inte ägnar en tanke förrän leveransen av något viktigt paket strular. Utsatta människor med få alternativ betalar priset för de snabba leveranserna, kommenterar Julia Lindblom.
De senaste åren har leveransbranschen stöpts om i grunden av techdrivna, snabbt expanderande bolag med riskkapital i ryggen. Bolagen har drivit på teknikutvecklingen och servicenivån inom e-handelsleveranser, inte minst när det gäller snabbhet och digital kommunikation för sista milen. Men flera av bolagen har även kritiserats för att inte tillämpa svenska standarder när det gäller arbetsrätt och löner.
Pressat villkoren till bristningsgränsen
Genom skarpa avslöjanden och personliga berättelser från buden målar författaren upp bilden av hur app-baserade plattformar revolutionerat arbetsmarknaden och samtidigt pressat arbetsvillkoren till bristningsgränsen. I en intervju med tidningen Journalisten berättar hon bland annat om svårigheter att få buden att ställa upp med namn i intervjuer.
– Jag har jobbat uppsökande med buden och låtit deras röster bära berättelsen. Det svåraste var att nästan ingen ville stå öppet med namn. Det säger mycket om hur svårt det kan vara för personer som migrerat till Sverige att ens våga protestera mot dåliga förhållanden, säger hon till tidningen.
Julia Lindblom konstaterar att lagstiftningen på området förändras fort, där ett exempel är EU:s nya plattformsdirektiv för gigekonomin är ett exempel som får följder även i Sverige. Hon tycker också att det ofta saknas ett systemkritiskt perspektiv i journalistiken om sektorn:
– Det har gjorts viktiga granskningar, men hur orättvis migrationslagstiftning gör människor extra utsatta på arbetsmarknaden och hur stora budföretag, som definierar sig som techföretag, så lätt kan undvika arbetsgivaransvar måste granskas hårdare.
Julia Lindblom är grävande journalist på Göteborgs-Posten och författare till boken Amazon – bakom framgången som kom ut 2021. I reportageboken Den sista milen sätter hon ljuset på arbetsvillkoren, maktkampen och de dolda kostnaderna bakom de snabba, bekväma och billiga hemleveranserna. Boken ges ut av Bokförlaget Forum.
Av Hilda Hultén
