Det här är en krönika på Dagens Logistik. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.
När jag nyligen besökte Bryssels välbekanta korridorer ekade orden, ‘UK has left the Building’ överallt.
Det var utan tvekan många som kände att det var märkligt att britterna efter fyrtiosju år och fyra års kaotisk hemmadebatt, lämnade Europasamarbetet. ‘Brexit is done’ som Boris Johnson uttryckte det under ett möte där jag deltog.
Har han rätt? Ja, eftersom Storbritannien nu har lämnat EU. Nej, eftersom det är nu som den riktiga resan börjar. Det som hittills har gjorts var den enkla delen, att förhandla ett utträdesavtal.
Hur kunde då denna process bli så långdragen och smärtsam undrar kanske vän av ordning? En av mina vänner i branschen uttrycker det så här; Vi gjorde en omelett tillsammans och nu vill en av kockarna ha tillbaka sina ägg i ursprungligt skick’. Detta sammanfattar ganska väl vad Brexit egentligen handlar om. Det var få som innan folkomröstningen insåg hur integrerad vår handel har blivit de senaste åren: Brexit handlar om handel och tull, den största tullförändringen i vår livstid.
Brexit handlar om handel och tull, den största tullförändringen i vår livstid.
När Storbritannien nu har lämnat EU så lämnar man den gemensamma tullagstiftningen (UCC), den gemensamma tulltaxan (TARIC) som reglerar tull- och andra avgifter – samt ett stort antal andra avtal, bl a ett 60-tal frihandels- och samarbetsavtal. Av EU likställs landet med alla andra tredjeländer, tariffer ska användas och tullhantering uppstår vid gränserna mellan EU och Storbritannien.
Enbart i Storbritannien så är det ca 150 000 företag som enbart har handlat med EU och därmed aldrig tidigare har haft någon tullhantering, t ex tulldeklarationer för export och import. För Sverige är siffran enligt Kommerskollgium ca 7000 företag, för övriga Europa mångdubbelt fler.
Så vad händer nu? Enligt exitavtalet inträder en övergångsperiod till 31 december 2020. Under denna period fortsätter allting precis som tidigare, men Storbritannien medverkar inte i det dagliga EU arbetet.
Under övergångsperioden ska ett frihandelsavtal (FTA) mellan EU och Storbritannien förhandlas samt ratificeras. Om detta ej sker, gäller EU:s tariffer för gods och Storbritannien inför en egen tulltaxa baserat på WTO:s regelverk. Det blir således tullavgifter på en stor del av de varor som handlas mellan EU och Storbritannien.
Oavsett om ett FTA hinner förhandlas eller inte så inträder krav om tullhantering vid gränserna när övergångsperioden löper ut.
Man måste även komma överens om hur Nordirland ska hanteras, en nog så svår fråga eftersom exitavtalet har skapat ett läge där Nordirland tillhör båda tullunionerna och tullområdena. Därmed ska man tillämpa två lagstiftningar samtidigt. EU vill skydda den inre marknaden och försäkra sig om att gods mellan Storbritannien och Nordirland inte hamnar i EU.
Storbritannien ska också utveckla och införa ny infrastruktur för att hantera de nya tullgränserna, t ex vid Eurotunneln och vid Dover-Calaisförbindelsen. Ytterligare ca sexhundra avtal ska förhandlas mellan parterna. Allt ska ske inom mindre än elva månader.
Kommer övergångsperioden att förlängas? Nej, det kommer inte att ske. Den brittiska regeringen har lagstiftat mot möjligheterna till en förlängning, men det finns även andra skäl. Den 1 januari 2021 förändras handeln med Storbritannien oavsett vad som förhandlats klart eller inte.
För Boris Johnson gäller nu istället ‘Global Britain’, visionen om det nya globala Storbritannien som handlar med hela världen på sina egna villkor, medan EU fruktar en stor och kraftfull konkurrent vid kanten av den inre marknaden.
Om Storbritannien lyckas bygga den modernaste och effektivaste tull- och gränsmodellen i världen, så är det inte bara bra för Brexit, utan även för deras handel med resten av världen. Det är Singapore som idag internationellt rankas som det land som har den effektivaste gränsproceduren. Om EU får ’ett stort Singapore’ med 67 miljoner människor runt hörnet så kommer det även att driva fram en snabbare utveckling av tullhanteringen i EU.
Förhandlingarna startar i mars och måste avslutas senast i oktober för att EUs medlemsländer och Storbritannien ska hinna godkänna avtalen innan årskiftet. Sannolikt kommer man att komma överens om ett tunt frihandelsavtal som endast omfattar vissa områden samt hur tullhanteringen vid gränsen ska se ut.
För Boris Johnson gäller nu istället ‘Global Britain’, visionen om det nya globala Storbritannien som handlar med hela världen på sina egna villkor, medan EU fruktar en stor och kraftfull konkurrent vid kanten av den inre marknaden.
Som svensk företagare måste man nu förbereda sig, det är bara 300 dagar kvar. Starta nu och ta hjälp om kompetens saknas eller om de förberedelser som är gjorda behöver kvalitetssäkras. Kom ihåg att den brittiska regeringen bedömer att det endast finns ca 30 % total kapacitet i den professionella tullindustrin i förhållande till behovet. Så vänta inte om ni tänker söka hjälp.
Det handlar om ett sextiotal områden (strategiska och praktiska) som alla företag oavsett storlek måste analysera och åtgärda. Några exempel är; klassificering av varor, tillkommande tullavgifter och kostnader för tullhanteringen, nya tillstånd, behov av ny status (AEO rekommenderas till alla), förändrade ursprungsregler, kontraktsförhållanden, leveransvillkor, logistikvägar, samarbetspartners beredskap etc.
Den som förbereder sig mest, klarar sig bäst. Ett svenskt svensk företag som är bättre förberedd än sina konkurrenter kan inte bara behålla sina marknadsandelar utan även utöka sina affärer.
Lars Karlsson
Om krönikören: Lars Karlsson är CEO/MD för KGH Global Consulting och har tidigare varit chef för World Customs Organization (WCO) och innan dess tf generaldirektör och överdirektör för svenska tullverket. Han har de senaste tre åren agerat seniorrådgivare i Brexit-frågor för både EU och Storbritannien.
