Mellan 2019 och 2021 ökade försäljningen inom svensk dagligvaruhandeln till följd av förändrade konsumtionsmönster i spåret av pandemin. 2022 ser däremot ut att bli ett dystert år för branschen enligt McKinsey och EuroCommerces årliga rapport ”The State of Grocery Retail”. Till 2030 spår rapporten dock att nätet kommer ha mellan 10–15 procent av den totala dagligvaruhandeln.
2021 innebar ett uppsving för svensk e-handel och lågprishandel medan traditionella fysiska butiker gick sämre och backade. Efter en framgångsrik pandemiperiod förväntas nu tuffare tider för branschen. De huvudsakliga anledningarna till det är att positiva pandemieffekter klingar av, inflationsoro och prisökningar samt ökad konkurrens från digitala aktörer. Dessa trender syntes redan innan kriget i Ukraina och väntas accelerera ytterligare.
– Efter en pandemiboost står Sveriges dagligvaruhandel inför ett tufft år. Inflationsoro, prisökningar, och ökad konkurrens kommer troligtvis vända de senaste årens positiva volymutveckling. Vill man vara en vinnare i den nya realiteten krävs investeringar i egna varumärken, digitala erbjudanden, nya intäktsströmmar samt hälsosamma och hållbara produkter, kommenterar Rickard Vallöf, partner på McKinsey och medförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Tillfälligt tapp 2022
Rapporten spår en nedgång för dagligvaruhandeln under 2022, vilket beräknas få stor tillfällig effekt på e-handeln och tillväxten väntas minska till två procent 2022 jämfört med 11 procent 2021, samtidigt som konkurrensen ökar (siffrorna skiljer sig från E-barometerns, som såg en 35 procentig ökning av dagligvaruhandeln på nätet 2021).
Konkurrens från quick commerce
Den intensifierade konkurrensen väntas främst drivas på av darkstores och automatiserade lager som än så länge har en relativt låg marknadsandel men som framöver förväntas växa med flera hundra procent årligen.
– Darkstores har det länge pratats om internationellt och nu ser vi att det börjar slå igenom bland både traditionella butikskedjor och instant delivery företag som Kavall, Foodora och Wolt. För mer etablerade butikskedjor så som ICA och Coop med flera kommer automatiserade lager innebära effektiviserad orderhantering vilket kan påverka behovet av butikspersonal, kommenterar Rickard Vallöf, partner på McKinsey och medförfattare till rapporten.
Enligt rapportens undersökning har nätet idag en andel på 7,5 procent av dagligvaruförsäljningen idag, och prognosen är att denna kommer stiga till mellan 10–15 procent 2030.
Rapporten kartlägger det senaste årets utveckling och de trender som väntas forma branschen under de närmaste åren. Den baseras på intervjuer med 60 europeiska vd:ar och fler än 12 000 konsumenter i nio europeiska länder.
