Den nya regeringen vill skrota det nya, transportslagsneutrala reseavdraget för pendling och arbetsresor. Istället vill de behålla det gamla reseavdraget, med högre ersättning för bilresor. 2030-sekretariatet larmar om att åtgärden kommer motverka en övergång till kollektivtrafik och öka de svenska utsläppen.
Regeringen föreslår att den transportslagsneutrala reseersättningen som skulle införas 1 januari, dras tillbaka. Istället vill de behålla det nuvarande reseavdraget, med höjda ersättningsnivåer för arbetsresor med egen bil från 18,50 till 25 kronor per mil och drivmedelsavdraget vid arbetsresor med förmånsbil från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil.
Anledningen till att detta system skulle skrotas var att det gynnar de som väljer att ta bilen till jobbet på korta sträckor. Enligt 2030-sekretariatet är i det systemet nio av tio som gör avdrag bilpendlare varav hälften av kostnaderna i dagens reseavdrag kommer från storstadsregionerna, som har huvudsakligen bra kollektivtrafik. Bara ca en femtedel kommer från glesbebyggda områden.
– 2030-sekretariatet ser oroande på beslutet att frångå det nya förslaget om reseavdrag och gå tillbaka till det ursprungliga systemet som redan fått mycket kritik för dess utformning. För att klara Sveriges klimatmål kan vi inte bara förlita oss på elektrifiering, vi måste också förändra våra beteenden och resmönster. Det måste bli attraktivare och enklare att välja kollektivtrafik, cykel och gång för våra vardagsresor, kommenterar Maria Stenström, ansvarig för beteende- och mobilitetsfrågor vid 2030-sekretariatet.
Förslaget på nytt system för reseavdrag – som skulle införts den 1 januari 2023 – är baserat på en avståndsbaserad skattereduktion som beskattar alla pendlare lika, oavsett om de tar bil, kollektivtrafik, cykel eller samåker. Tanken bakom systemet är att göra det lättare att låta bilen stå för folk som har möjlighet, och på så sätt sänka klimatutsläppen.
– Min fromma förhoppning till regeringens förslag är nu att det stoppas i riksdagen, att detta innebär att skatten på bensin och diesel inte sänks – och om så marginellt under en mycket begränsad tid, och att regeringen menar allvar med att klimatmålen ska nås. Om de ska leva upp till sina klimatlöften har behovet av kompletterande utsläppsminskningar just ökat markant, kommenterar Mattias Goldmann, medgrundare av 2030-sekretariatet.
