Under öppningen av Logistiktrender 2026 beskrev Pernilla Trädgårdh på Kommerskollegium hur logistiken blivit en strategisk nyckelfråga för både konkurrenskraft och motståndskraft, och hur det handlar nu om ett brott med tidigare regler snarare än en omställning. ”Men internationell handel och försörjning gör inte länder mer sårbara, det är faktiskt helt tvärtom”.
Geopolitisk oro, handelskonflikter och ökade säkerhetspolitiska spänningar förändrar villkoren för global handel i grunden. Catenas konferens Logistiktrender har blivit en årligt återkommande höjdpunkt och den femtonde konferensen i ordningen i Helsingborg den 26 maj inleddes som vanligt av Catenas vd Jörgen Eriksson och moderatorn Katarina Wallin.
– Vi är i branschen långsiktigt och har långsiktiga relationer med våra kunder, och lär oss mycket av dem. Logistiktrender är ett sätt att ge något tillbaka, sa Jörgen Eriksson under inledningen.
Inledningstalaren Pernilla Trädgårdh, enhetschef för handel och säkerhet på Kommerskollegium, målade sedan upp en ny geopolitisk verklighet på temat ”Global handel i en osäker omvärld”, där handelspolitik och säkerhetspolitik blir allt mer sammanflätade – och där logistiken får en avgörande roll för både konkurrenskraft och motståndskraft.
Handel en nyckel
Hon beskrev utvecklingen som ett tydligt paradigmskifte. Det multilaterala och regelbaserade handelssystem som byggts upp sedan andra världskriget är under press, samtidigt som världen präglas av ökad geopolitisk osäkerhet. Med hänvisning till USA:s handelspolitik, kriget i Ukraina och Kinas växande dominans i världshandeln konstaterade Trädgårdh att företag nu tvingas navigera i en betydligt mer oförutsägbar miljö.
– Det handlar inte om en övergång till något nytt, utan om ett avbrott från det gamla, sa hon och refererade till Kanadas premiärminister Mark Carneys beskrivning av den geopolitiska förändringen, som en ”rupture”.
Samtidigt betonade hon att öppen handel fortfarande är avgörande för Sveriges ekonomi och försörjningsförmåga. Sverige är starkt beroende av internationell handel, där exporten motsvarar omkring halva BNP – men där även importen är kritisk för att industrin och produktionen ska fungera.
– Vi kan inte exportera om vi inte importerar. En produkt består av mängder av komponenter från olika delar av världen.
Nya möjligheter öppnas
Hon vände sig också mot bilden av att internationell handel i sig skulle göra länder mer sårbara. Tvärtom menade hon att handel och diversifierade leveranskedjor skapar större motståndskraft vid kriser, något som enligt henne blev tydligt under pandemin. EU:s inre marknad lyftes fram som Sveriges viktigaste ekonomiska och strategiska tillgång. Merparten av svensk handel sker inom EU och EES, och Trädgårdh beskrev den inre marknaden som ”vårt bästa försvar” i en tid av ökade geopolitiska spänningar.
Samtidigt pekade hon på de nya frihandelsvatalen med Indien och Mercosur som en viktig väg att minska beroenden och stärka Europas konkurrenskraft. Beroendet av Kina vad gäller vissa strategiska råvaror lyftes fram som en särskilt central fråga. Enligt Trädgårdh behöver Europa både bygga upp egen kapacitet och utveckla handel med alternativa partnerländer.
– Det händer väldigt mycket just nu. Den som följer utvecklingen inom EU och arbetar aktivt med sina riskanalyser kan också ligga steget före.
För logistik- och handelsföretag var budskapet tydligt: omvärldsbevakning, riskhantering och diversifiering blir allt viktigare framöver. Hon uppmanade också branschen att samarbeta mer och ha tätare dialog med myndigheter kring sårbarheter och handelshinder.
Av Hilda Hultén
