USAs president Donald Trump har infört tullar mot omvärlden under förevändningen att stärka den amerikanska industrin och minska beroendet av andra länder. Men enligt en ny förstudie har de svenska containervolymerna i stället ökat under tullarnas första år.
USA:s handelstullar har skapat osäkerhet i världshandeln och tvingat företag att anpassa sig till ständigt förändrade spelregler. Men den svenska sjöfartsexporten till USA verkar ha stått emot bättre än många befarade. I förstudien USA-tullarnas påverkan på maritima försörjningskedjor med svensk import och export, som bygger på intervjuer med exportföretag, rederier, hamnar, speditörer och branschorganisationer, framträder en oväntad bild: godsvolymerna till USA har i flera fall hållits uppe och inom vissa segment till och med ökat trots tullarna.
Förstudien har genomförts inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som leds av Lighthouse.
– Trumps tanke var att tullarna skulle gynna den inhemska produktionen, men tullavgifterna absorberas inte i försörjningskedjan. De skickas i stället vidare till slutkunden, alltså den amerikanska konsumenten. En högre kostnad innebär ett högre pris, kommenterar Emmelie Gustafsson, forskare på RISE och en av rapportens författare.
Förstudien lyfter att det är svårt att dra definitiva slutsatser om effekterna av Trumps tullar, eftersom det är ett pågående fenomen som fortsätter förändras. Däremot är det tydligt att de har skapat volatila och ryckiga godsflöden där perioder av så kallad front loading förekommit.
– Innan tullarna trädde i kraft ville man skeppa ut så mycket som möjligt. Då fylldes fartygen snabbt, hamnterminaler belastades hårt och transportvolymerna steg kraftigt, kommenterar Emmelie.
När efterfrågan sedan minskade uppstod det motsatta problemet – fartyg och terminaler underutnyttjades. Och så höll det på, fram och tillbaka. Företag och kunder fick hantera återkommande besked om nya tullnivåer, undantag och uppskjutna beslut.
– Företagen bemötte det hela med olika strategier. Vissa satt stilla i båten och tog det hela med ro, medan andra agerade lite mer. Det vanligaste förhållningssättet var ändå mer åt att vänta och se hur situationen utvecklade sig.
Osäkerheten ger merarbete
Rapporten beskriver hur osäkerheten i sig har blivit ett lika stort problem som de faktiska tullarna. Saker som omvärldsbevakning, tullhantering och juridiska frågor äter upp resurser.
Även hållbarhetsarbetet har påverkats med högre utsläpp och ineffektiv resursanvändning som följd. Osäkerheten gör också att företag fattar fler kortsiktiga beslut, vilket kommer i vägen för mer långsiktiga investeringar.
– Helst ska man ha ett jämt flöde i transportsystemet, men tullarna har gjort det ryckigt och ineffektivt, vilket såklart påverkar utsläpp och annat, kommenterar Emmelie.
Rapporten USA-tullarnas påverkan på maritima försörjningskedjor med svensk import och export har författats av:Emmelie Gustafsson (RISE), Sara Rogerson (RISE), och Johan Woxenius (Göteborgs universitet)
Läs hela rapporten här.
