På onsdagen anlände Norviks nya super post-panamaxkranar till Stockholm Norvik Hamn, vilket firades med ett begränsat medieuppbåd, som höll visst avstånd och undvek handhälsning.
Mycket har hänt sedan jag senast besökte Norvik för ett drygt år sedan: järnvägsanslutningen är i stort sett klar, liksom övrig infrastruktur och byggnader. Stockholms nya containerhamn planerar att öppna i maj, precis som planerat.
– Vi följer tidsplanen, containerterminalen tas i drift den 2 maj och just nu går allting enligt plan. Och det är vi glada över – vi fick ju alla miljötillstånd klara först 2016 och då satte vi igång direkt, säger Johan Wallén, marknadschef på Stockholms Hamnar.
– Vi har redan lämnat över nyckeln till Hutchison och nu är det deras installationer som kvarstår.
Containerterminalen i Stockholm Norvik Hamn kommer att drivas av Hutchison Ports, en av världens största containeroperatörer med 52 hamnar i 27 länder. Containeroperatören driftar redan Stockholms Hamnars nuvarande containerterminal Frihamnen, och kommer att operera den nya containerterminalen i Norvik – och det är deras utrustning som i veckan kom från Shanghai på det specialbyggda fartyget Zhen Hua 32 .
– Det roliga är att Hutchison valt den allra senaste tekniken, och att Stockhom Norvik kommer att bli deras allra modernaste terminal, även om det globalt sett är deras minsta, säger Johan Wallén, som har höga förhoppningar om att operatören med sitt globala handelsnätverk på ett annat sätt ska kunna locka fartyg till Norvik.
– Jag var med dem i höstas och mötte de stora oceanrederierna på deras huvudkontor i Fjärran Östern – man lägger märke till att det är en annan sak att ha Hutchison i ryggen när man förhandlar. Jag tror att de kommer kunna dra nya volymer och nya fartyg till Sverige.
På fartyget Zhen Hua 32 fanns dels två stycken 120 meter höga, fjärrstyrda super post-panamaxkranar, tillverkade av kinesiska företaget ZPMC. Kranarna kan lyfta 81 ton och når ut 60 meter, motsvarande 22 containrar i bredd. I lasten fanns också sex stycken, 16 meter höga grensletruckar, som kan lyfta upp emot 50 ton och kan bygga staplar som är upp till fyra container höga.
För Stockholm Norviks utveckling är det annars två frågor som är i fokus: landinfrastrukturen som inte hunnit med, och där mycket gods går på den smala, kurviga landsvägen 225 söderut mot E4an, och godsbalansen – där ett större exportflöde skulle vara ett välkommet komplement till importen.
Vägen till Norvik
Väganslutningar och spåranslutningar är i mycket ett ansvar för Trafikverket och kommunerna, men Stockholms hamnar har försökt göra sitt för att inte vägnätet ska bli totalt överbelastat när godset flyttar från Frihamnen och Nynäshamn till Norvik.
– Den stora saken är att vi bygger ett ovanligt långt industrispår till hamnen, det brukar vara staten som står för sådana investeringar, men vi vill ta vårt ansvar och har därför investerat 800 miljoner kronor i en järnvägsanslutning.
– Sedan har vi även gått in ett samarbete med Mälarhamnar för att få till en Mälarpendel med pråm.
Förbättrad godsbalans
Det fina med Mälaren är att 45 procent av alla svenska konsumtionsvaror konsumeras i dess omnejd, och potentialen för en Mälarpendel är enorm, menar Johan Wallén.
– Det finns både importvolymer, centrallager och exportindustrier i Bergslagen som nås från Mälaren. För oss vore en Mälarpendel en möjlighet att kunna utveckla exportvolymerna, vilket är svårt från läget i Frihamnen, säger Johan Wallén, som nyligen träffade regeringens samordnare för inrikes sjöfart: Pia Berglund, i frågan.
– Det har nämnts att det finns ett ointresse från hamnarnas sida i den här frågan. Men vi vill verkligen göra en skillnad och driva det här.
Väg 73 från Norvik till Jordbro är också en sträcka som kan bli Sveriges första, längre elektrifierade vägsträcka – vilket i framtiden åtminstone skulle kunna minska utsläpp och buller på den sträckan.
– Det är ett av två elvägsprojekt som Trafikverket utreder. Väg 73 leder upp till Jordbro, som är en stor logistikhub med bl a Coca cola, Hillebrand och Axfood m fl.
Det är också längs riksväg 73 som Mathem planerar att bygga sitt nya automationslager i två våningar.
När containerterminalen öppnar i maj kommer Frihamnens containerflöden att föras över dit. Kapaciteten för Norviks containerterminal blir inledningsvis 300 000 TEU – på sikt 500 000 TEU.
I september ska även roro-terminalen vara färdig, och då flyttas en roro-linje som idag går till Nynäshamns hamn hit, vilket frigör kapacitet för mer roro-trafik i Nynäshamns hamn.
Stöttar passagerartrafiken
Något som självklart var ett ständigt närvarande ämne under den för medier öppna visningen när kranarna anlände till Stockholm, var Covid-19 utbrottet, som även haft en stor påverkan på Stockholms hamnar och de rederier som trafikerar Stockholm.
– Det har påverkat oss väldigt mycket, vi är faktiskt världens största passagerarhamn om man räknar färje- och kryssningstrafik, säger Johan Wallén och syftar då både på terminalerna i Stockholm, Kapellskär och Nynäshamn.
För att stötta rederierna har Stockholms hamnar sänkt hamnavgiften till hälften.
– Vi försöker stötta dem på det sätt vi kan för att hålla igång godset, säger Johan Wallén.
Av Klara Eriksson
