EU-kommissionen har presenterat sitt nya Automotive Package som tar bort totalstoppet för nya bensin- och dieselfordon 2035. För bilar och skåpbilar ändras kravet till 90 procent utsläppsminskning och tunga lastbilstillverkare får en särskild revidering som gör det lättare att samla in utsläppskrediter.
Under 2023 drev EU igenom en lag som sa att alla nya fordon som säljs inom EU från år 2035 måste vara utsläppsfria. Nu har EU-kommissionen vänt i frågan och totalstoppet försvinner. Kravet för bilar och skåpbilar mildras till utsläppsminskningar på 90 procent. Resterande 10 procent ska biltillverkarna kunna dra av genom andra klimatåtgärder, som användning av grönt stål och e-bränslen.
Reglerna för tunga lastbilar får en särskild revidering som gör det möjligt för tillverkarna att samla in fler utsläppskrediter fram till 2030, vilket gör det lättare att nå 2030-målen. EU-kommissionen motiverar beslutet med en bristande infrastruktur för tunga ellastbilar.
EU-kommissionen motiverar vändningen med att europeiska fordonstillverkare inte kunnat hålla jämna steg i den gröna omställningen och att kunder inte köper elfordon. Detta ska ge tillverkarna en bättre konkurrenssituation.
Kritiserat förslag
Det gamla förslaget kritiserades kraftigt av flera europeiska biltillverkande länder, bl a Tyskland. Och den svenska branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag har aktivt lobbat för att få kommissionen ändra förslaget, med hänvisning till att tvångsåtgärder riskerar att bromsa både konkurrenskraft och omställningstakt. De välkomnar det nya förslaget och efterfrågar nu hellre en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och elnätskapacitet samt förutsägbara investeringsincitament.
Men den nya regeländringen möts också av kritik, bland annat från biltillverkaren Volvo som sagt till DN att ändringen riskerar att undergräva Europas konkurrenskraft. Även Socialdemokraterna kritiserar vändningen.
– Vi har biltillverkare i Sverige till exempel Volvo Cars och Polestar som ligger i framkanten, som har velat tillverka el-bilar och som vill att EU håller fast vid den här lagen. Jag förstår inte varför Sverige tycker det är bra att deras konkurrenter i Europa får igenom den här förändringen, säger socialdemokraten Åsa Westlund till DN.
I förslaget ingår också en satsning på 1,8 miljarder euro på att utveckla en helt EU-baserad värdekedja för batterier genom bland annat räntefria lån för europeiska battericellstillverkare.
