Färsk statistik från UN Comtrade visar att Europa tar marknadsandelar på den globala exportmarknaden för varor – och återtar sin position från Asien som världens största exportregion. “Under ytan finns det anledning till en måttlig optimism om framtiden för internationell handel och Europas position på den globala exportmarknaden” skriver Buiness Swedens chefekonom Lena Sellgren, som analyserar läget i tyska Handelsblatt.
Företag flyttar mindre utomlands, geopolitiska kriser sätter press på globaliseringen. Ändå fortsätter världshandeln att växa, konstaterar Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden i en gästanalys i den tyska affärstidningen Handelsblatt.
Hon sammanfattar läget i världshandeln med en tillbakablick i globalisering: 1990-talet började med en stark tillväxt i utrikeshandeln, utlöst av internationaliseringen av produktionen och Kinas ekonomiska uppgång. Enighet rådde länge om att globalisering är avgörande för välstånd och hjälper till att utrota fattigdom. Vändningen kom 2008 med finanskrien: Kollapsen i det globala finansiella systemet, orsakat av slappa utlåningsstandarder från amerikanska finansinstitutioner, slog hårt mot den globala ekonomin. Globaliseringen riskerade att vändas. Istället tittade västvärlden – särskilt USA – på företag och anställda som missgynnades av konkurrensen från Kina och andra låglöneländer.
Under intrycket att inhemska industrier offrades vände sig den västerländska allmänheten mot handelsliberalisering. Samtidigt uttryckte tillväxtländer – särskilt i Asien och Latinamerika – missnöje med att de bara spelar en underordnad roll i samtal inom Världshandelsorganisationen (WTO). Och de började hävda sina egna intressen.
När pandemin bröt ut 2020 och avslöjade sårbarheterna i internationell handel var utsikterna till framsteg inom WTO små. Idag har migrationen av produktionen till låglöneländer upphört och Kinas tillväxtboom är över, konstaterar Lena Sellgren i sin analys.
Avmattningen i den globala ekonomin har också dämpat företagens vilja att expandera utomlands, och i USA har den nyvalde presidenten Donald Trump aviserat höga och långtgående skyddstullar som riskerar att utlösa ett stort handelskrig.
Det finns en glimt av hopp för den globala handeln
Men trots de beskrivna motgångarna fortsatte världshandeln att öka under 2024, konstaterar Lena Sellgren. För att inte äventyra denna trend måste mer uppmärksamhet ägnas åt de sociala grupper som missgynnas av internationell konkurrens. Länder med stark ekonomisk tillväxt kommer också att bli stora handelsnationer. Det nyligen ingående frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna är ett steg i rätt riktning.
Den senaste FN-statistiken visar att Europa tar marknadsandelar på den globala exportmarknaden. Regionen återtar därmed sin position som världens största exportregion från Asien. Det finns alltså anledning till försiktig optimism om framtiden för internationell handel och Europas position på de globala marknaderna.
– Det finns en glimt av hopp för den globala handeln, sammanfattar Lena Sellgren i ett inlägg på Linkedin.
