Hongkongbaserade CK Hutchison Holdings säljer driften av 43 hamnar i 23 länder, genom försäljningen av samtliga aktier i två bolag. Affären offentliggjordes den 4 mars, och fokus har legat på de fyra hamnarna längs med Panama-kanalen, som Donald Trump pekat ut som strategisk. Att driften av Stockholm Norviks containerterminal är en del av försäljningen, har gått under radarn här i Sverige.
– Jag är inte jätteförvånad över den här affären, men kanske över att de sålde allihop – alla utanför Kina och Hongkong. För Norviks del är det viktiga att det blir en ägarkoppling till det stora rederiet som trafikerar hamnen, och det är ju MSC, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens logistik på Göteborgs universitet.
Det var tisdagen den 4 mars som Hongkong-baserade CK Hutchison Holdings meddelade att de kommer att sälja alla aktier i Hutchison Port Holdings och alla aktier i Hutchison Port Group Holdings, till ett konsortium bestående av Blackrock, MSC m fl. De två enheterna utgör 80 procent av Hutchison Ports-koncernen och driver 43 hamnar i 23 länder, inklusive två av de fyra stora godshamnarna längs Panamakanalen, enligt CBS rapportering. I affären ingår även driften av Stockholm Norviks containerterminal. Försäljningen inkluderar inte hamnarna i Kina och Hongkong, som ligger i ett annat bolag: Hutchison Ports Holdings Trust, genom vilket Hutchison driftar hamnar i Shenzhen och Guangdong.
Pressad att sälja
Enligt New York Times, som Wikipedia refererar till, kände sig ägarfamiljen Li sig ”under politisk press att lämna hamnbranschen”. Förberedelserna för affären ska ha börjat bara några veckor tidigare, i samma veva som Donald Trumps administration tog över regeringsmakten i USA. Reuters rapporterar att köparkonsortiet spenderar 22,8 miljarder USD på affären. Donald Trump har tidigare uttalat att Panama-kanalen är av strategiskt intresse för USA och borde tillhöra landet, något som tillbakavisats av Panama.
Kritisk infrastruktur
Att hamndriften pekas ut som strategisk är dock inget nytt. I Sverige debatterades det 2017 om Yilport borde får drifta Gävles containerterminal, och Donald Trump är inte den första amerikanske president som ansett det viktigt att kontrollera hamnar och kanaler.
Är driften av en just containerterminal strategisk, skulle du säga? Vad kan man göra med den?
– Jag har lite svårt att förstå det, men det verkar som att många politiker åtminstone anser det. Joe Biden ville ju t ex lägga 20 miljarder USD på att byta ut kinesiska hamnkranar, säger Johan Woxenius.
Orsaken till att Biden&Harris-administrationen ville byta ut alla amerikanska hamnkranar var att man hittat obeställd kommunikationsutrustning i Kina-tillverkade hamnkranar.
Belt and Road
Kina har också sedan länge (2013) arbetat strategiskt med investeringar och kontroll över infrastruktur globalt, genom det så kallade Belt and Road Initiative (BRI) , något som USA och övriga västvärlden först på senare tid svarat på. Donald Trump har ägnat mycket tid sedan sitt tillträde att säkra amerikanska intressen: fyra hamnar längs med Panama-kanalen ingår i affären mellan Blackrock/MSC m fl och Hutchison. Redan före affären godkändes, i början av februari hade Panama sökt att blidka Trump-administrationens propåer, genom att inte förlänga avtalet med Kina, om att ingå i BRI.
Sjöfartsexperten Lars Green är mer förvånad över att Kina låter USA vrida Panama-kanalen ur händerna på Kina, liksom driften av ett 40-tal andra hamnar.
Jag var absolut förvånad, jag trodde inte kineserna så lättvindigt skulle gå med på att sälja allt det där.
– Jag var absolut förvånad, jag trodde inte kineserna så lättvindigt skulle gå med på att sälja allt det där. Och Beijing har ju reagerat de senaste dagarna.
Affären har kallats ett ”svek mot alla kineser” av den kinesiska regimen, vilket gjorde att Hutchisons börsvärde sjönk, när misstanke väcktes om att Kina skulle förhindra att affären går igenom.
Stockholms hamnar, det kommunala bolag som äger Stockholm Norviks hamn, väljer att se tiden an, och pekar just på att köpet inte är helt klart.
”Köpet är inte klart utan just nu pågår en due dilligence. Vad ett eventuellt köp kan innebära för Stockholms Hamnar och containerterminalen i Stockholm Norvik Hamn är för tidigt att säga. Men både Blackrock och TiL är välkända och stabila samarbetspartners och vi har goda erfarenheter av TiL som driver stora terminaler över hela världen och i vår närhet, vilket skulle kunna skapa stora synergieffekter för vår containeraffär. Vi har påbörjat ett arbete med att analysera en eventuell affär och att ta upp dialogen i frågan med närmast berörda intressenter.” kommenterar Johan Wallén, marknadschef på Stockholms hamnar. TiL, Terminal Investment Limited, är MSCs terminalbolag.
Vad ett eventuellt köp kan innebära för Stockholms Hamnar och containerterminalen i Norvik är för tidigt att säga.
Ser till sitt
Hutchison var före försäljningen världens fjärde största operatör av containerterminaler. TiL (MSC), en del av gruppen som planerar att köpa Hutchisons hamnbolag, är nummer sex. Tillsammans skulle de bli nummer ett bland världens containerterminaloperatörer, och ha en dominerande roll framåt 2028, berättar Lars Green.
– MSC har den absolut största världsflottan och med den här affären säkerställer de också terminalkapaciteten. De blir störst i båda segmenten, vilket är en jättestyrka. Containerterminalerna leder även in till den intermodala förmågan, som vi kan se i t ex Göteborgs hamn som jobbar hårt med sina järnvägspendlar.
Johan Woxenius har noterat en trend, särskilt i och med Maersks nya Gemini-samarbete, där Maersk prioriterat sina egna containerterminaler före andra rederiers, något som han menar är nytt i rederibranschen.
– Jag tycker det finns en sådan trend, eller åtminstone att man gått i från att som tidigare framhäva sin neutralitet mellan olika rederier.
Förutom Cosco som ägs av kinesiska staten är alla de stora containerrederierna familjeföretag. MSC ägs av italienska familjen Aponte, och Maersk domineras av danska familjen Møller. Lars Green menar att inte bara Kina, utan de övriga containerrederierna känner sig hotade både av USAs och MSCs framfart.
– Affärens koppling till USA skall nog varken underskattas eller överdrivas men dagen efter stod CMA GCM i Vita Huset och lovade att investera 20 miljarder dollar och Maersk gick veckan efter ut med att även de vill göra stora investeringar i USA. Världens tre största linjerederier (familjer) hade därmed på mindre än en vecka blidkat Trump och löst hans Panama-bekymmer, konstaterar Lars Green.
Av Klara Eriksson
