Lastpallen är en fantastisk uppfinning – men bör den uppdateras? På Plans Forsknings- och tillämpningskonferens var lastpallen, och om den borde vara av plast, trä eller papper, uppe till diskussion.
Under ett av de parallella spåren under Plans forsknings- och tillämpningskonferens i Växjö i oktober stod lastpallen i fokus, när Geir Vidar Persen från IP Group, som tillverkar Svenska Retursystems lastpallar och cirkularitetsforskaren Leena Kossila, talade.
Svenska Retursystem cirkulerar flergångs-lastbärare för dagligvaruhandeln, som plastlådor i olika storlekar (de brukar synas mest på frukt- och gröntavdelningen) men sedan 25 år tillbaka finns även lastpallar av plast i retursystemet.
Plast bäst i pall
– Vad är egentligen bäst för miljön, en lastpall i trä eller plast? frågade Leena Kossila retoriskt, och rapporterade sedan för forskningsläget, genom att sammanfatta de 16 livscykelanalyser hon hittat om lastpallen.
– Enbart fyra av dessa har tittat på hur länge pallen kan användas, konstaterade hon.
De studier som gjort det visar dock att en plastpall kan användas åtminstone 100 ggr, medan en träpall bara kan användas max 50 ggr.
En träpall är hållbarast sett till att den består av trä: en koldioxidsänka då den en gång tagit upp koldioxid från atmosfären. En plastpall tillverkad av fossil råolja är sämst, sett till sina beståndsdelar, men kalkylen blir bättre om den består av återvunnen plast. Lägger man även till hur många gånger den kan användas – ja då vinner faktiskt plasten.
Engångspallar på Ikea
En annan som tog upp “pallfrågan” på konferensen var keynote-talaren Mikael Lindmark, packaging engineering developer på Ikeas avdelning för förpackningar av “enhetslaster”, dvs lastpallar. Han beskrev hur Ikea redan 2007 beslutat att gå från träpallen till en tunnare engångspall i papp, som gör att fyllnadsgraden i lastbilarna kan öka, vilket minskar transporterna.
– Dessutom slipper man att transportera runt tompallar, något vi också gjorde tidigare.
Än så länge i alla fall växer det mer trä än vi plockar ut.
Totalt sett har Ikea sparat 50 miljoner euro om året på att skippa träpallarna.
Ikea har som målsättning att banta bort all förpackningsplast ur sin logistik, och har kommit en bra bit på väg: från 9 procent plast, eller 70 000 ton i plastförbrukning årligen 2020, till 36 000 ton plast 2024. Man har bytt de små plastpåsarna med skruvar i paketen, till papperspåsar, och man testar även att byta ut sträckfilmen mot elastiskt specialpapper av jungfrufibrer.
Räcker skogen till?
– De har visat sig hålla lasten på plats ännu bättre än plasten.
På frågan om skogen räcker till alla Ikeas träprodukter, och om de nu även ska förpacka varorna med papper, och hur hållbart det i så fall är, svarade Mikael Lindmark.
– Det är en bra fråga och jag har själv ställt den till våra experter av skog och trä. Om vi nu gör det här, och även volymerna på produkterna ökar, klarar vi det? Än så länge i alla fall växer det mer trä än vi plockar ut. Det är ett litet bekymmer med kriget mellan Ryssland och Ukraina, för där har de väldigt bra skog, den är inte användbar just nu, men innan dess var det inga problem.
Av Klara Eriksson