Nya varor för 22 miljarder euro uppskattas hamna i soptunnan i Europa varje år. En studie från Lunds universitet tittar på orsakerna bakom och pekar ut e-handelns returer som ett problemområde. “Jag tror inte det är mycket bättre i Sverige”, säger Lundaforskaren Carl Dalhammar, huvudförfattare till studien.
Artikel ur Dagens Logistik nr 1 2023 – nytt nummer ute nu!
En uppmärksammad studie från forskningscentrat IIIEE vid Lunds universitet om företags praktik att kassera nyproducerade produkter, har lett till rubriker som “Räkna med att dina klädreturer slängs”.
Hur mycket nyproducerade varor som slängs vet man inte, men i studien, som bygger på intervjuer med elva branschexperter i USA, UK och Sverige, hänvisas till en uppskattning att varor för 22 miljarder euro årligen slängs i Europa.
Foto Johan Persson.
– EU-kommissionen försöker få in uppgifter, men det finns ingen bra data på det här idag. Men jag tror att siffran är i underkant – att betydligt mer slängs, säger studiens huvudförfattare Carl Dalhammar, senior lektor på IIIEE.
Avfallsdrivande affärsmodeller
Att nyproducerade varor slängs kan bero på flera saker; dålig produktkvalité, dåliga prognoser och överproduktion, linjär lagstiftning och att system för lönsam returhantering saknas. Den stora volymen gör också att överskottet inte kan skänkas bort – begagnathandeln kan inte ta emot dem.
– Det handlar om detaljhandelns struktur; att produkterna är billiga och arbetskraften dyr, och våra konsumtionsmönster där trender och mode ändras dag från dag. Gratisreturerna driver också på det, säger Carl Dalhammar.
Särskilt modevaror och hemelektronik slängs men även kosmetika och hygienprodukter. Hemelektronik framförallt p g a låg kvalitet och att varorna går sönder. Inom modebranschen – särskilt fast fashion – beställs plagg i stora kvantiteter till lågt pris. Överskottet blir billigare att slänga än att ta hand om.
– Det är möjligt att Sverige har kommit längre. Men när det gäller returer ligger vi högt och arbetskraften är dyr. Jag tror inte att ett par hörlurar som lämnas tillbaka säljs igen, säger Carl Dalhammar.
– Jag tror inte det är mycket bättre i Sverige, kanske slängs det mer eftersom vi e-handlar mycket.
Håller inte med
Returforskaren Klas Hjort på institutionen för förpackningslogistik på Lunds universitet, delar dock inte den bilden.
– Studerar man marknader där det lönar sig att slänga blir bilden väldigt mörk, men utifrån de intervjuer jag gjort med svenska e-handlare skulle jag säga att 98 procent av alla returer säljs igen, säger Klas Hjort.
I det fall där returer slängs tror han att låg produktkvalitet ofta är den stora boven.
– Har du som affärsmodell att sälja billiga produkter med låg marginal, postordertänk och en gammaldags och dålig returprocess där varje vara hanteras manuellt, då lönar det sig inte att vara på returerna. Men automatiserar och decentraliserar man processen kan man bygga returflöden som genererar intäkter, och då försvinner incitamentet att slänga varor, säger Klas Hjort och ger Stadium som gott exempel.
Ohållbara konsumtionsmönster
Carl Dalhammar tror dock inte att det enbart är en modern returprocess som saknas.
– Jag har fått mejl från personer inom e-handeln som skriver att det är bra att dessa frågor uppmärksammas. Vissa aktörer har säkert blivit bättre på att hantera och minska returer, men e-handelns andel av handeln ökar och innebär betydligt fler returer än vanlig handel. Dessutom slängs det ju även varor från butik, säger han och hänvisar till en granskning från DN från 2019.
– Det är möjligt att detta blivit bättre, men vi får inte vara naiva. I Frankrike får ju inte varor slängas utan att man först försöker t ex ge dem till välgörenhet, men dyrare varumärken ger inte gärna bort något eftersom det ’kannibaliserar’ på försäljningen. Så de vi intervjuade sa att Frankrikes förbud inte fungerar.
Att varorna skänks eller behålls är heller ingen garanti för att de verkligen används, menar han.
– Antingen hänger de i garderoben eller slängs snabbt. Ofta går de till second hand eller exporteras till länder som Ghana där mycket snabbt hamnar på deponi – 10 procent av microplasterna i havet kommer från textilier. Så länge vi har ”fast, cheap fashion” så är det troligt att konsumtionsmönstren förblir ohållbara.
Lagstiftning lösningen
Enda lösningen menar Carl Dalhammar är lagstiftning som höjer kvaliteten på varorna, något som också är på gång – bl a genom EUs Ecodesign-direktiv.
– Frankrike har gått också före och lagstiftat om att företag måste redovisa det som slängs, och EU kommer att följa efter med liknande förslag. På några års sikt kommer även högre krav på produkters livslängd, och reparerbarhet, att batterier måste kunna bytas ut etc.
Han anser också att det behövs en skatt eller avgift som gör det dyrare att returnera varor.
– Många missbrukar returer och handlar i onödan idag. Kostar det 40–50 kronor att returnera en vara tror jag att de håller igen.
Läs även intervjun med Gina Tricots Emma Garrote: ”Vi slänger inget”.
Av Klara Eriksson
