Rysslands invasion av Ukraina har haft få direkta effekter på svensk sjöfart, men sanktioner till följd av kriget har gjort fartygsbränslet och därmed sjötransporterna dyrare. Det konstaterar Transportstyrelsen i en färsk rapport.
Enligt rapporten Sjöfartens påverkan av kriget i Ukraina från Transportstyrelsen är det främst indirekt som svensk sjöfart påverkas av kriget av Ukraina: Inga svenskflaggade fartyg eller sjömän med svensk behörighet har blivit fast i krigsområdet, och när kriget bröt ut hade inga svenska rederier linjetrafik till Svarta Havet.
Dock har sanktionerna som införts haft viss påverkan på svenska hamnar, och den indirekta påverkan har varit relativt stor.
– Trots att svenska rederier inte har någon utbredd verksamhet i Svarta havet, har de påverkats indirekt av kriget, bland annat genom de sanktioner som har beslutats och problem med bemanning. Dessutom har de ökade bränslekostnaderna gjort sjötransporter dyrare, kommenterar Erika Persson, utredare på Transportstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Ökade bränslepriser
Bränslepriserna har stor påverkan på sjöfarten eftersom kostnaderna för bunker utgör en betydande del av rederiernas totala kostnader. Rysslandsinvasion av Ukraina och de tillhörande sanktionerna ledde till att oljepriset sköt i höjden, vilket ledde till ökade bränslekostnader för rederierna. Priset på fartygsbränsle har sedan dess fallit tillbaka, men ligger fortfarande på en hög nivå, sett ur ett tvåårsperspektiv:
Värst för färjetrafiken
Bränsleprisökningen påverkar olika typer av sjöfart olika mycket; RoPax- och containersegmentet har påverkats mycket av de höjda bränslepriserna. De historiskt höga containerraterna har minskat effekterna på redarna, men nu sjunker dock containerfraktpriserna igen; I början av oktober kostade de närmare 10 000 dollar att frakta en 40-fotscontainer från Asien till norra Europa, Den 7 oktober låg samma frakt på ca 3 700 dollar, enligt FBX/Freightos.
Färjetrafiken drabbas också hårt av ökade bränslepriser, dels har rederier svårt att föra över den extra kostnaden på passagerare, dels är verksamheten fortfarande påverkad av pandemins följder.
Vissa bemanningsutmaningar
Ryssar och ukrainare utgör dessutom en förhållandevis stor del av världens sjöpersonal. Tillsammans representerar de nära 15 procent av den globala arbetsstyrkan. 10,5 procent av de ombordanställda är ryska och 4 procent är
ukrainska medborgare, enligt rapporten.
Enligt rapporten kommer endast ett fåtal av sjöpersonalen ombord på svenskflaggade fartyg från Ryssland eller Ukraina. Men räknar man in ”svenskkontrollerat tonnage”, det vill säga fartyg som ägs eller opereras av svenska redare men som är registrerade i ett annat land, arbetar vanligtvis mellan 500-1 000 ryssar och ukrainare, och en del av dessa har tvingats lämna sitt arbete.
Läs hela Transportstyrelsens rapport här: Sjöfartens påverkan av kriget i Ukraina
Av Hilda Hultén
