Sjöfartsverket tvingas till kraftiga neddragningar det närmaste året efter att ha gått med stor förlust. Åtgärderna drabbar både näringslivet och Försvarsmakten när bland annat helikopterbaser läggs ned och isbrytningen skalas ned.
Sjöfartsverket är en myndighet som ska verka för goda förutsättningar för sjöfarten i Sverige. Sjöfartsverket är ett så kallat affärsverk som ska finansiera sin verksamhet, bl a isbrytning, med hjälp av avgifter på handelssjöfarten. detta har dock under många år varit svårt – och har inte blivit lättare det senaste året.
2024 gick Sjöfartsverket 457 miljoner kronor i förlust, eller 600 miljoner kronor efter finansiella poster. Årets budget pekar på ett ytterligare tapp om drygt 200 miljoner kronor, därför kommer myndigheten genomföra kraftiga besparingsåtgärder enligt den treårsplan som lämnas över till regeringen den 1 mars.
Det här bör ses som en rejäl väckarklocka för politikerna, sjöfarten är i mångt och mycket självfinansierad, trots att verksamheterna är samhällsviktiga
– De beslutade åtgärderna kommer ha en direkt påverkan på såväl våra kunder som våra medarbetare. Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, kommenterar Erik Eklund, generaldirektör för Sjöfartsverket.
Genom avyttring av fartyg halveras möjligheten till tungt farledsunderhåll och sjömätning. En isbrytare kalläggs vilket riskerar att leda till stängda farleder och hamnar. Det innebär att sjötransporter av svensk import och export får längre väntetider på isbrytare och hamnar riskerar att frysa igen, vilket framför allt drabbar basindustrin i norr.
Två av fem helikopterbaser för sjö- och flygräddning planeras att läggas ner. Det innebär i så fall längre insatstider och att Flygvapnet inte kommer kunna öva som idag. Intäkterna för Sjö- och flygräddningen motsvarar inte kostnaderna och gav ett stort underskott.
Administrationen skärs ner motsvarande var tionde anställd.
Begär höjda anslag
Myndigheten begär höjda statliga anslag om 250 miljoner kronor per år, möjlighet att höja avgifterna med 250 miljoner kronor samt att statens investeringar i sjöfartens infrastruktur och fartygsflotta ska uppgå till 35 miljarder kronor över en tioårsperiod. Där ingår driften av isbrytarna på samma sätt som saten står för snöröjning på väg och järnväg. Investeringen motsvarar tre procent av statens satsningar på drift och underhåll i trafiksystemen de kommande tolv åren.
– Vissa anslag har inte höjts sedan 1990-talet. Och givet den viktiga roll sjöfarten spelar för vårt näringsliv och vår beredskap tycker jag att tre procent av de totala kostnaderna är fullt rimligt, kommenterar Erik Eklund.
Branschorganisationen Transportföretagen varnar för att neddragningarna kommer leda till problem för både totalförsvaret och näringslivet.
– Det här bör ses som en rejäl väckarklocka för politikerna, sjöfarten är i mångt och mycket självfinansierad, trots att verksamheterna är samhällsviktiga. Om hamnarna inte kan hållas isfria riskerar det dessutom allvarliga konsekvenser för industrin, då hamnarna hanterar 95 procent av landets export. Den uppkomna situationen är i och för sig inte förvånande då olika regeringars försummelse av sjöfarten pågått i åratal trots att vi påtalat allvaret upprepade gånger, kommenterar Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen.
