Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige. Uppdraget syftar bland annat till att underlätta för samarbeten och finansiering inom fossilfri vätgas. Dessutom ska det öka Sveriges möjligheter att dra nytta av vätgasarbetet inom EU.
Just nu går vätgassatsningarna starkt framåt i Sverige, och infrastrukturen fokuseras i hög grad till hamnar. I Umeå undersöker Closer med flera om grön vätgas kan vara vägen till fossilfri sjöfart, Rise och Luleå tekniska universitet undersöker vätgasinfrastruktur runt hela Bottenviken och Göteborgs hamn har planer på egen vätgasproduktion.
Energimyndighetens nya uppdrag ska samordna vätgasarbetet i Sverige och består av tre delar. Den första delen innebär att myndigheten ska samordna det svenska arbetet med vätgas genom att underlätta samverkan, dialog och kunskapsspridning mellan myndigheter och andra organisationer och företag. Här ingår också att bidra med information och vägledning kring EU-finansiering. Myndigheten ska också hjälpa regeringskansliet att utveckla det europeiska och internationella samarbetet inom vätgasområdet.
Den andra delen består i att utreda hur vätgasen och infrastrukturen i Sverige kan utvecklas ur ett systemperspektiv. Bland annat ska överlapp och gap mellan ekonomiska styrmedel kartläggas för att förbättra finansieringen. Myndigheten ska också analysera hur vätgasinfrastrukturen kan utvecklas i synergi med elsystemet och energisystemet i stort, t ex som energilager för att ge mer flexibilitet i systemet.
Den tredje delen består av att följa upp vätgasens utveckling i Sverige och internationellt.
– Utvecklingen och användningen av fossilfri vätgas kommer att ha stor betydelse för omställningen till ett utsläppsfritt samhälle och ha stor påverkan på framtida elbehov i Sverige och Europa. I Sverige har vätgas en nyckelroll i omställningen till fossilfria processer i industrin, exempelvis för produktion av fossilfritt stål, kommenterar Ebba Busch, energi- och näringsminister.
Energimyndigheten ska senast den 1 december 2024 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet. De får använda 3,5 miljoner kronor för uppdraget under 2023 och 4,5 miljoner under 2024, förutsatt att riksdagen anvisar medel för anslaget.
Av Emanuel Lehtonen